Det var utskottet för internationell handel, huvudansvarigt för frågan, som röstade. Resultatet blev att utskottet rekommenderar EU-parlamentet att förkasta Acta, ett avtal som EU förhandlat fram tillsammans med USA, Japan och en rad andra länder.

– Det här visar att medborgarna kan göra skillnad och att det finns institutioner som lyssnar när medborgarna tar till orda. Det är stort för demokratin, säger Amelia Andersdotter, EU-parlamentariker för Piratpartiet, till DN.se direkt efter omröstningen.

Kritiken har varit hård mot att Acta-avtalet förhandlades fram under sekretess och det har mötts av en stark protestvåg. Bland annat har 2,8 miljoner underskrifter samlats in på ett upprop mot avtalet och demonstrationer har hållits runt om i Europa. EU-parlamentariker har vittnat om hur deras inkorgar fyllts med tusentals mejl från bekymrade medborgare.

Miljöpartisten Carl Schlyter, även han EU-parlamentariker, ser ett mönster där Acta-striden liknar den som var kring EU:s telekom-paket för några år sedan.

– Det har hänt flera gånger att unga människor som vuxit upp med internet fått de äldre politikerna att vakna, säger Schlyter till DN.se

För att EU ska kunna ansluta sig till Acta krävs ett godkännande från EU-parlamentet. Där hålls den sista avgörande omröstningen den 4 juli. Nu när fem olika utskott nobbat Acta är det inte troligt att det skulle få grönt ljus i slutänden, även om prognoser alltid är svåra i EU-parlamentet.

De stora förlorarna är Acta-anhängarna i konservativa EPP där de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår. Deras linje var att få med utskottet på att skjuta upp beslutet tills EU-domstolen granskat avtalet, men detta röstades ner.

– Vi har själva problem med Acta och det var därför vi inte ville rösta för ett godkännande i dag. Men vi beklagar att majoriteten vägrade att först lyssna till EU-domstolens juridiska bedömning, sade den tyske EPP-ledamoten Daniel Caspary.

Han bekräftade att de polska ledamöterna haft en avvikande uppfattning inom EPP. I Polen har de folkliga protesterna mot Acta varit särskilt starka. Inför dagens beslut trodde alla på en jämn kamp men röstsiffrorna skrevs till slut 19-12 i Actamotståndarnas favör.

Svenske Christofer Fjellner (M) har haft en framträdande roll i beredningen av Acta-frågan. Han anser att Acta-kritikerna bara skjuter problemen med varumärkesförfalskning och piratkopiering framför sig.

– Lösningen är inte att rösta ner Acta utan att kräva av kommissionen och medlemsstaterna som förhandlade fram det att de fixar problemen och ordnar ett avtal som uppnår målsättningarna utan att skapa nya bekymmer, säger Fjellner.

Acta är ett internationellt avtal om gemensamma riktlinjer för hur varumärkesförfalskning och piratkopiering ska bekämpas. Det gäller såväl falska modekläder som illegal fildelning.

Actas anhängare anser att avtalet är ett nödvändigt skydd för så kallade immateriella rättigheter eftersom idéer, kunskaper och kreativitet är det viktigaste kapitalet i den moderna ekonomin. I en globaliserad värld måste skyddet vara internationellt, menar de. Anhängarna pekar också på att ingen EU-lagstiftning skulle ändras på grund av avtalet.

Motståndarna anser att Acta gynnar företag på bekostnad av medborgerliga fri- och rättigheter. De varnar för att fattiga länder kan få svårare att få tag i medicin och att internetoperatörer kan känna sig tvungna att övervaka datatrafik för att stoppa illegal fildelning. Otydligheter i avtalet riskerar leda till att praxis förskjuts åt fel håll, menar motståndarna.

Här finns mer bakgrund om Acta-avtalet.