Piratkopierade Louis Vuittonväskor bjuds ut på marknader i Peking. I spammejl görs det reklam för falsk Viagra. Hollywoodfilmer fildelas illegalt på Internet. Hur stort problem är det egentligen? Och hur ska det bemötas?
Enligt företagen som drabbas är verksamheten ett hot mot hela samhällsekonomin. Många politiker instämmer och vill visa handlingskraft.
Men juridikprofessorn Anette Kur framhåller att problemet är komplext och efterlyser en balanserad reaktion. Hon arbetar vid Max Planckinstitutet i München och har granskat problemen med varuförfalskning och piratkopiering i 20 års tid.
Enligt Kur är det är en tydlig internationell trend att lagarna om skydd för immateriella rättigheter skärps. Immateriella rättigheter är sådant som patent, upphovsrätt och varumärkesskydd. Ett tecken i tiden är förhandlingarna om Actaavtalet som just nu pågår i Mexiko. De syftar till en internationell överenskommelse om att bekämpa brott mot immaterialrätten.
- De här frågorna spelar en central roll i den politiska retoriken inom EU och har högsta prioritet, säger Anette Kur.
Att området prioriteras upp beror på att ekonomin har förändrats. Tidigare var råvaror och tung industriell teknik de viktigaste tillgångarna. Det har nu ersatts av innovationer, kreativitet och information. Och det är just sådana tillgångar som skyddas av lagar om varumärken, patent och upphovsrätt.
Actaförhandlingarna har startats för att ett antal industriländer som vill stärka immaterialrätten (USA, EU, Japan med flera) inte ser någon framkomlig väg i de normala multilaterala organen som World Trade Organisation eller inom FN. Där strandar frågan på att länderna har för olika intressen.
Utöver Actaavtalet, satsar EU liksom USA på att få med skydd för immaterialrätten i bilaterala handelsavtal. De karibiska staterna och Sydkorea är aktuell exempel.
Eller med Anette Kurs ord: EU exporterar sin lagstiftning.
Upplägget ser ut som så: Om de andra länderna skärper sitt skydd för immaterialrätten så öppnar EU dörren för dem till den europeiska marknaden.
- Man kan tydligt se hur EU kopierar och klistrar in Ipreddirektivet i handelsavtalen, säger Anette Kur.
Ipred är ett EU-direktiv om skydd för immateriella rättigheter som blev svensk lag 2009.
Professor Kur framhåller att hon helhjärtat stöder grundprinciperna bakom immaterialrätten, men hon är ändå bekymrad över utvecklingen.
- Ipred är problematiskt redan på hemmaplan. Det ger rättighetsinnehavarna långtgående möjligheter men motparterna ett svagt skydd. Det har lämnats till medlemsländerna att utforma detta skydd men de flesta har bara antagit direktivet som det är, säger Anette Kur.
Professor Kur varnar för att inlemma dessa lagar i Actaavtalet.
- Om de skrivs in i avtal på den nivån kan det hindra oss om vi senare vill ändra lagarna.
En sak som gör frågan luddig är enligt Anette Kur att patent, varumärkesskydd och upphovsrätt klumpas ihop och behandlas på samma sätt.
- I den politiska debatten framställs ofta fejkmediciner och illegal fildelning som samma sak. Det oroar mig att man inte gör någon skillnad. Det handlar om vitt skilda saker.
Det hon anser är en verklig fara när det gäller varuförfalskning är fuskmediciner.
- Detta är något som ökar, inte minst på grund av nya försäljningskanaler på Internet. I stor utsträckning handlar det om så kallade livsstilsmediciner, exempelvis Viagra och bantningspreparat. Många undviker gärna att gå till apoteket för att köpa sådant, säger Anette Kur.
Fuskmedicinerna är dock inte främst ett problem för immaterialrätten utan för folkhälsan och bör bemötas därefter, menar hon.
Anette Kurs huvudinvändning mot den politik som nu förs är att hårdare åtgärder inte kommer att lösa problemen.
- De kriminella söker sig dit där de stora pengarna finns. Varuförfalskningar kommer att fortsätta så länge tillverkningskostnaderna är låga och intäkterna skyhöga. Det har att göra med globaliseringen som rättighetsinnehavarna drar nytta av, säger Anette Kur.
Att gång på gång skärpa lagarna riskerar att skapa en ond cirkel, menar Kur. Ju starkare skydd vissa produkter får, desto värdefullare blir de och desto större profit kan göras på piratkopiering. Och därmed blir verksamheten än mer intressant för kriminella.
Vägen framåt är inte enkel, framhåller Anette Kur. Laglöshet är inget alternativ men vi måste enligt henne eftersträva en balans.
- Det handlar om att hitta medelvägen mellan ”gratis för alla” och ”total ensamrätt”.
Actamötet i Mexiko avslutas i dag fredag. Ett avtal beräknas inte vara klart förrän tidigast hösten 2010.
Fotnot: Professor Kur höll i höstas ett anförande för det svenska EU-ordförandeskapet om dessa frågor. Hennes presentation finns tillgänglig här.