Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Airbnb och Uber pressar lagstiftningen

Med delningsekonomin kommer en rad frågor, inte minst gäller det hur konsumentskyddet ska utformas.
Med delningsekonomin kommer en rad frågor, inte minst gäller det hur konsumentskyddet ska utformas. Foto: TT

Delningsekonomin växer i rasande takt, men lagstiftningen släpar efter. Därför har forskaren Karin Bradley fått uppdraget av regeringen att granska konsumentskyddet.

Delningsekonomi – att privatpersoner delar, lånar och hyr varor och tjänster av varandra – är en verksamhet som ökar lavinartat. Airbnb, som är en plattform där privatpersoner hyr och hyr ut privata bostäder, är i dag värt många miljarder dollar, trots att det startades så sent som 2008.

Men med delningsekonomin kommer också en rad frågor, inte minst gäller det hur konsumentskyddet ska utformas.

– Ni på DN skrev ju om Airbnb-lägenheter som användes för prostitution. Det har man nog inte tänkt sig att det var det som skulle ske, säger universitetslektor Karin Bradley som forskat om delningsekonomin sedan 2012.

– Och på andra håll har det varit närmast klubbverksamhet i en lägenhet. Då kan man som uthyrare känna sig lurad, tillägger hon.

Svensk konsumentlagstiftning är utformad utifrån att det är en professionell näringsidkare som säljer en vara eller en tjänst till en privatperson. Men med delningsekonomi är det i första hand privatpersoner som handlar med varandra.

Karin Bradley har därför fått regeringens uppdrag att dels kartlägga delningsekonomin, dels fundera över vad den betyder för lagstiftningen. Det gäller både rättigheter och skyldigheter. Hon ska också, om det behövs, föreslå lagändringar när det gäller konsumenträtt, produktsäkerhet, tillsyn och hur tvister ska lösas.

– Framför allt har jag ett konsumentperspektiv. Vad kan man förvänta sig om varan eller tjänsten inte håller vad den lovar, säger hon.

– Eller om de verktyg eller den sportutrustning jag hyrt ut till andra privatpersoner och de går sönder – vad gäller då? Det är den typen av frågor jag ska fundera på, tillägger hon.

Delningsekonomin är ju varierad. Här finns allt från stora företag till grannsamverkan om till exempel verktyg.

Delningsekonomin är inte enhetlig. Det finns kommersiella plattformar värda flera miljarder dollar, som Airbnb och privattaxiförmedlaren Uber, men sedan finns en rad andra mer småskaliga exempel. Hos vissa ska man vara medlem och verksamheten drivs närmast som en förening.

– Eller ta klädbibliotek. Där får du får låna kläder gratis, men efter tredje lånet ska du hjälpa till i arbetet. Man byter tid mot en tjänst, förklarar Bradley.

Finansmarknadsminister Per Bolund är den ansvarige ministern och han ser positivt på delningsekonomin. Att dela på produkter och tjänster skapar hållbarhet, inte bara för miljön utan även, menar Bolund, socialt. Det skapar nya nätverk.

– Så det är en verksamhet vi gärna vill stödja, säger Bolund.

Att det finns risker med delningsekonomin är ministern medveten om, men det är inget nytt med just delningsekonomi.

– Delningsekonomin är ju varierad. Här finns allt från stora företag till grannsamverkan om till exempel verktyg, säger Bolund.

– Det är viktigt att se bredden, tillägger han.

Per Bolund hoppas att utredningen kan peka på om det finns hinder i vägen för att utveckla delningsekonomin och vad stat och kommun i så fall kan göra för att undanröja dem. Han pekar på den finansiella sektorn som exempel. I delningsekonomin förekommer bland annat crowdfunding – ett slags gräsrotsfinansiering där många går in med mindre summor i ett projekt – eller lån som förmedlas mellan privatpersoner.

– Där handlar det om förtroende och trygghet. Då kan staten hjälpa till genom att ge godkännande och ha tillsyn över verksamheten, säger han.

Utredningen ska vara klar i mars nästa år. Det pågår också en granskning hos Skatteverket av hur delningsekonomin påverkar skattesystemet. Den ska vara klar i mitten av mars i år.

Foto:

Fakta. Delningsekonomi
  • Det finns ingen enhetlig definition av delningsekonomi. Internationellt talar man ibland om transaktioner som sker ”peer-to-peer”, vilket kan översättas till transaktioner mellan likar. De mellanhänder som finns förmedlar kontakten mellan de båda parterna, men har inget ansvar för själva varan eller tjänsten.
  • Revisorjätten PwC gjorde häromåret en beräkning byggd på tillväxten i fem typiska sektorer i delningsekonomin och jämförde med fem traditionella uthyrningsbranscher. Beräkningen pekar på att delningsekonomin skulle vara lika stor som de traditionella år 2025 (se grafik).
Mer om delningsekonomin

• Kraftig ökning av uthyrning genom Airbnb
Under 2015 fördubblades stockholmarnas bostadsuthyrning genom sajten Airbnb. Men många grannar är oroliga när okända rör sig i husen och bostadsrättsföreningarna är rådvilla. Reglerna för korttidsuthyrning är oklara.

• Lägenheter på Airbnb används för prostitution
Det har blivit allt vanligare att lägenheter som hyrs ut på korttidskontrakt används av ligor för bordellverksamhet.

• Regeringen gör tummen upp för skatterabatt till delningstjänster
Ge skatterabatt åt delningstjänster. Det förslaget från MUF och Grön Ungdom får tummen upp av finansmarknadsminister Per Bolund.

• Bäddat för problem med delningstjänster
Fler kan få jobb när tjänsteföretag som Airbnb och Uber växer sig allt starkare.
Men risken är lönedumpning och sämre villkor. Medan företagen håvar in pengar tar de som utför tjänsterna risken och står för försäkringarna.

• ”Vi påverkas alla av den nya delningsekonomin”
Über och Airbnb är några av de snabbt växande världsföretag inom delningsekonomin. Med digitaliseringen och delningsekonomin följer en ny verklighet med stora möjligheter och risker som politikerna inte nog uppmärksammar, menar Swedbanks chefsekonom Anna Felländer.