Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Åkesson: Vi kan mista inflytande

Sverigedemokraternas (SD) ledare Jimmie Åkesson är bekymrad över Kristdemokraterna och Centerpartiets svaga opinionssiffror. ”Det finns en risk för att vi får en socialdemokratisk majoritetsregering om två borgerliga partier ramlar ur och då får inte vi något inflytande alls”, säger han till TT inför sitt årliga sommartal i Sölvesborg i dag.

För supervalåret 2014 satsar Sverigedemokraterna mellan 40 och 60 miljoner kronor på att stärka sin vågmästarroll i riksdagen.

– Att döma av den här mandatperioden kommer vi inte att få något inflytande gratis. Vi behöver bli så pass stora att vi inte kan ignoreras, säger han.

Åkesson har uttalat en ambition att få 10–15 procent av väljarstödet vid nästa riksdagsval. Hur budgetfrågorna hanteras kan spela en betydande roll, enligt statsvetaren Henrik Oscarsson vid Göteborgs universitet.

– SD har en del att visa när det gäller att agera ansvarstagande. Man brukar i dag säga att det finns sju ansvarstagande partier i Sverige med politik och ekonomi som går ihop och med finansierade förslag, säger han.

Väljarnas krav på partiets ekonomi är dock spretiga.

– När man ser till SD:s väljare så är det ganska tydligt att de vill ha lägre skatter, men också mer välfärd. Det är extra allt som gäller, säger Oscarsson.

Han ifrågasätter att det skulle vara bättre för partiet om C och KD blev kvar i riksdagen efter nästa val.

– Om det blir som i dag med två rätt stora block som möjligen kan regera i minoritet med hjälp av varandra, så väntar en ökenvandring för SD.

SD har som enda oppositionsparti varit positivt till genomförandet av ett femte jobbskatteavdrag, men säger nej till regeringens tillhörande förslag att färre personer ska behöva betala statlig inkomstskatt.

Inflytandet begränsas dock om förslagen läggs i regeringens budgetproposition. I sådana fall får Alliansregeringen sannolikt som den vill, oberoende av vad SD tycker.

Vill oppositionspartierna fälla budgetförslaget så måste de enas om ett eget förlag till budget, vilket är osannolikt.

Det finns dock fortfarande en möjlighet för oppositionen att rösta fram en uppmaning från riksdagen om att i efterhand skrota en budgetåtgärd.

Men resultatet av en sådan uppmaning är osäkert.

– Regeringen är konstitutionellt sett inte skyldig att följa riksdagen. Om riksdagen inte är nöjd får den rösta bort regeringen, säger Patrik Bremdal, doktor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.

– Även om det kanske är politiskt obekvämt så har det hänt flera gånger att regeringen inte gör som riksdagen säger.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.