Däremot kommer förbundet inte att ställa sig bakom kravet på könskvotering i bolagsledningarna.
- Vi riskerar då att ersätta en diskriminering med andra, konstaterar Aktiespararnas vd Günther Mårder.
Aktiespararna som slipat argumentationsvapnen inför årets stämmosäsong presenterade sina hjärtefrågor på onsdagen. Totalt ska förbundet ut på drygt 400 stämmor och representera sina 70.000 medlemmar.
Även om man inte sluter upp bakom könskvotering kommer förbundet dock att kräva att valberedningarna utses av årsstämman.
Därmed hoppas man att trycket kan öpå att förbättra sammansättningen i börsbolagens styrelser.
Den eviga bonus- och ersättningsdiskusionen kommer bolagsstämmobesökarna heller inte undan.
Enligt Günther Mårder är ersättningar och risker prioriterade frågor, speciellt inom de finansiella bolagen.
- Vi kräver att de rörliga ersättningarna utvärderas och behäftas med ett tydligt tak.
- Företagsledningarna jobbar med långsiktiga, komplexa uppgifter som är svåra att lösa om de ska styras med snäva kriterier, anser han.
Ytterligare en fråga på Aktiespararnas stämmoagenda är att styrelserna "upphör med det slentrianmässiga äskandet av bemyndiganden" för alla typer av nyemissioner och återköp av aktier.
Fjolårets över 100 företrädesemissioner kommer också att följas upp.
– Har pengarna använts på föraviserat sätt och kan vi vara försäkrade om att nya emissioner inte är nära förestående, frågar sig Aktiespararna.
– Vi är tveksamma till om det här verkligen är en kanonidé. Jag förstår hur de tänker men det känns inte som något som skulle fungera, säger Carina Lundberg-Markow, chef ägarfrågor på Folksam, om Aktiespararnas förslag.
– Det kan bli väldigt konstigt om det bara är vd som inte har rörlig lön och alla andra har det. Vd är ju också anställd i bolaget och bör sitta i samma båt som sina medarbetare. Vi tycker nog att man ska pröva det system vi har och se hur det fungerar.
Lundberg-Markow varnar också för en bieffekt på de fasta vd-ersättningarna om Aktiespararnas förslag skulle genomförs på bred front.
– Man riskerar att driva upp vd-lönerna så att man hamnar på väsentligt högre nivåer än i dag, säger Lundberg-Markow som tycker att rörliga löner också kan ha positiva effekter.
– Rätt konstruerad kan rörlig lön, som inte faller ut med automatik, vara ett viktigt redskap för aktieägarna för att få vd:n att fokusera på rätt saker.
Sverker Martin-Löf, styrelseordförande i bolag som SCA, Skanska och SSAB, befarar att företag som följer Aktiespararnas råd får svårt att rekrytera.
– Man ska ju konkurrera om kunnigt folk på en marknad. Och så länge den marknaden innehåller ersättningsformer av olika slag är det svårt att avvika om man ska lyckas i sina rekryteringar, säger Martin-Löf.
– Och jag tycker att kombinationen av fast och rörlig lön är ett bra sätt att avlöna höga chefer. Det har fördelen att om det inte går bra för bolaget så sjunker lönen. Då blir det billigare för företaget och det märks i chefens plånbok att det inte går bra, säger Martin-Löf.
Martin-Löf medger att det finns exempel på dåligt konstruerade system där effekterna av till exempel valutakurser eller andra faktorer som vd:n inte styr ändå har gett upphov till bonusutbetalningar.
– Därför är det viktigt att styrelserna sätter mål som är relevanta och som avspeglar gjorda insatser. Det är lika illa att ha en kombination av fast och rörlig lön och illa formulerade mål som att ha hög fast lön och inga mål alls.
Samtidigt tror Martin-Löf att de fasta vd-ersättningarna skulle skruvas upp om det skulle bli en bred anslutning till Aktiespararnas modell.
– Jag övertygad om att det leder till att de fasta ersättningarna glider upp. När statliga företag har tagit bort rörliga delar har det lett till betydligt högre fasta delar. Och som systemet är i dag, när hela den fasta delen är den som är pensionsgrundande, så blir det dubbelt dyrt när pensionsavsättningarna också ökar, säger Martin-Löf.