Regeringen har fått mycket skäll för de avgiftshöjningar och regeländringar i a-kassan som infördes 2007. Följden blev en massflykt från a-kassan.

Oppositionen anklagade regeringen för att tvinga ut löntagare i otrygghet.

Nu har SCB på arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins uppdrag tagit fram detaljerad statistik över vilka som lämnat a-kassan de senaste åren.

Största tappet skedde mellan 2006 och 2007. Då lämnade 405.000 personer kassan. Av dem var 41 procent, omkring 165.000 personer, 55 år eller äldre.

Det innebär att omkring var femte a-kassemedlem i den åldersgruppen begärde utträde.

Det kan tyda på att många av dem som lämnade a-kassan inte tog någon större risk, eftersom personer i övre medelåldern sannolikt är bättre förankrade på arbetsmarknaden än yngre och dessutom har en pension som hägrar.

– Äldre var tidigare med av solidariska skäl tills man blev pensionär. Den solidariteten har de nya reglerna slagit sönder. Nu har det blivit ett mer rationellt tänkande, där man ser till om försäkringen är värd sitt pris, säger Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Sven-Erik Österberg.

Många av avhopparna tycks också ha haft marginaler för att klara av arbetslöshet. Drygt 110.000 hade en förmögenhet på en miljon kronor eller mer.

Bland de medlemmar som var 30 år eller yngre lämnade var tionde a-kassan mellan 2006 och 2007. Det motsvarar 68.000 av de 405.000 avhopparna.

Avhopp skedde från alla yrkesgrupper. Det finns dock några grupper där benägenheten att lämna a-kassan var betydligt större. Det gällde till exempel läkare, sjuksköterskor och militärer med tämligen trygga anställningar.

Men också restauranganställda, en bransch där många tvingas byta jobb ofta och där många anställda är unga. Österberg pekar på att för dem är avgifterna höga, samtidigt som de har svårt att kvalificera sig för a-kasseersättning.

– De nya reglerna har gett försäkringen ett dåligt rykte om att man inte har nytta av den, säger han.

Efter massflykten från a-kassan 2006—2007 backade regeringen en bit och såg till att avgiften i flera förbund kunde sänkas. Kvalificeringsvillkoren lättades också upp. Fram till och med 2009 hade omkring 117.000 avhoppade medlemmar återvänt — fler yngre och löntagare i yngre medelåldern än äldre.

Det totala antalet a-kassemedlemmar har ändå sjunkit rejält mellan 2006 och 2009, från omkring 3.835.000 till 3.403.000 personer.

Tjänstemän på arbetsmarknadsdepartementet ska ny analysera det omfattande materialet.

– Vi behöver kunskap för att få veta vilka grupper som lämnat a-kassan. Regeringen har ju anklagats från många håll för att ha försämrat a-kassan och gjort den så dyr att många gått ur, säger Eva Uddén Sonnegård, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet om SCB:s statistik.

– Det är viktigt för oss att få veta om det är många med låg inkomst och som hotas av arbetslöshet som lämnat a-kassan.

Uddén Sonnegård tror dock att många av dem som lämnade a-kassan gjorde de av andra skäl än att de inte hade råd att vara kvar.

– Jag tror att det är många äldre uppåt 60—63 år som har några år kvar till pension och som vet att risken för dem att bli arbetslös inte är så stor.

Kan er analys av avhoppen från a-kassan leda till nya politiska åtgärder, till exempel sänkt avgift?

– Det är alltid så att kunskap ska ligga till grund för inriktningen i politiken. Vi har inte kunnat få ut uppgifterna från a-kassorna tidigare, utan får dem nu från SCB.

Kanslichefen på Arbetslöshetskassornas samorganisation, Melker Ödebrink, påpekar att den största grupp som lämnade a-kassan 2006—2007 var personer i åldern 30 till 55 år, det vill säga personer i arbetsför ålder med många år kvar till pension.

”Det är detta som oroar oss, att människor lämnat en försäkring för att den blivit både dyrare och försämrad", säger Ödebrink i ett pressmeddelande.

Han vill att regeringen sänker avgiften och lättar på reglerna så att fler kan få ersättning vid arbetslöshet.

"Att över 400.000 människor på så kort tid lämnat a-kassan saknar motstycke i historien", kommenterar Ödebrink.