Stater som behöver mer pengar än de har i plånboken gör precis som du och jag när vi vill köpa exempelvis en bostad: går till banken och ber att få låna.

Sveriges Anders Borg och de flesta andra finansministrar lånar pengar för att täcka en mindre del av statsbudgeten. Så länge landets ekonomi är stark och skatteintäkterna stadiga är detta en bra affär för både staten och bankerna.

Värre är det om man gör som Grekland: lånar mer än man kan betala tillbaka. Den grekiska statsskulden är nu långt större än värdet på allt som grekerna producerar under ett år (BNP). Stora statliga utgifter för löner och pensioner parat med ett skattesystem som inte fungerar blir en rävsax. Det är till och med så illa att Grekland måste låna för att betala räntan på gamla lån.

Bankdirektörernas misstag
Greklands statsskuld hade inte varit möjlig om inte ett antal bankdirektörer gjort en felaktig bedömning av riskerna. De flesta av dessa direktörer finns i Grekland, men även tyska och franska banker sitter på stora mängder grekiska statsobligationer (se ordlistan) värda tiotals miljarder euro. Det är tillgångar som kan bli helt värdelösa.

En bankkonkurs är aldrig ett isolerat fenomen. Bankerna är sammanflätade i ett komplicerat nät av krediter och fordringar. Det ömsesidiga beroendet sträcker sig över nationsgränserna. Därför kan svenska banker få känna av skalvet från en grekisk härdsmälta även om de inte själva lånat ut pengar dit.

Misstänksamhetens gift
Mardrömsscenariet är att bankerna ska bli så misstänksamma mot varandra att de slutar låna ut pengar sinsemellan. Så skedde hösten 2008 efter Lehman Brothers konkurs i USA. Då stryps snart företagens möjlighet att investera och hela ekonomin stannar av. Därför ses bankkonkurser som mycket värre än att industriföretag går omkull. Bankväsendet är hela ekonomin finansiella blodomlopp.

Efter 2008 års finanskris har reglerna skärpts så att bankerna måste ha en större buffert i form av säkra tillgångar. Stresstester genomförs regelbundet för att kontrollera hur systemet skulle klara en härdsmälta.

Kaotisk flykt eller ordnad reträtt
Det värsta utfallet vore att Grekland helt enkelt vägrar att betala tillbaka någonting alls till bankerna. Detta vill alla inblandade undvika till varje pris. Hoppet står till att man i stället kan få med alla parter på en nedskrivning av skulderna. Då får fordringsägarna tillbaka en del men inte allt av vad de lånat ut.

Många menar ändå att den grekiska skuldkrisen inte kan lösas utan någon slags räddningsaktion i banksektorn. De drabbade bankerna kommer att behöva nya pengar. I slutändan finns det bara en sak som kan återställa lugnet på en panikslagen finansmarknad: att politikerna, och ytterst skattebetalarna, ställer upp med de pengar som krävs.

Diskutera: Är mer makt till Bryssel räddningen för Europas ekonomi?