Experterna har slutat varna för prisfall. Nu varnar de för en bostadsbubbla istället.
Finanskrisens nedgång är utraderad och priserna närmar sig rekordnivåerna från augusti 2008. Det skriver DN:s bostadsreporter, Jonas Leijonhufvud, i en kommentar.
Bostadsrallyt fortsätter. Trots lågkonjunktur och stigande arbetslöshet fortsätter priserna stiga i hela landet. Uppgången har de senaste månaderna varit så stark att vi i Stockholm närmar oss de toppnivåer som noterades i augusti 2008 med snittpriser på 56 000 kr/kvm.
Det senaste året har priserna på bostadsrätter stigit med 5 procent i riket samt Stockholms innerstad och hela 8 procent i Malmö. Hela nedgången vi såg under finanskrisen är därmed utraderad. Perioden man jämför med är nämligen juli – september 2008, tre månader som i huvudsak utspelade sig innan investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs och finanskrisen tog fart på allvar.
Orsaken till uppgången är inget mysterium. Folk lånar mer. Kreditexpansionen är 8 procent på årsbasis. För ett år sedan låg riksbankens styrränta på 4,75 procent. Idag ligger den på 0,25 procent. Och ska man tro riksbanken ligger den kvar på den nivån fram till nästa höst.
Sverige har nu bland de billigaste bolånen i världen. Som DN Ekonomi visade i gårdagens tidning är de genomsnittliga räntorna dubbelt så höga i länder som England, Danmark och USA.
Folk är inte dumma. De vet att priserna är obehagligt höga. Men vad har man för val? I slutändan betalar folk vad de har råd med under överskådlig framtid. Priserna avgörs av marknaden, det vill säga konkurrensen mellan köparna.
Och många har bättre marginaler än innan krisen. Skatterna har sänkts, räntan är rekordlåg och bankerna fortsätter att låna ut.
I våras varnade chefsekonomerna på SEB, Nordea och Swedbank för fallande priser under hösten. Nu har de bytt fot. Istället för att spå fallande priser talar man om risken för en bostadsbubbla. Även finansminister Anders Borg har tagit orden i sin mun. Bostadsbubbla är det nya mantrat.
Man kan tolka det som att priserna kommer att gå upp fram till räntan höjs tillräckligt mycket för att agera motvikt. Man kan också tolka det som att marknaden är dopad.
Obalanserna är tydliga. Riksbanken höjer inte räntan förrän inflationen stiger.
Men stigande bostadspriser räknas inte som inflation. Bostadsräntor räknas dock in i produktkorgen – och billiga bolån bidrar till att inflationen i landet fortfarande ser negativ ut.
Frågan är hur länge riksbankschef Stefan Ingves känner sig bekväm med en rekordlåg ränta som enligt allt fler bidrar till en bostadsbubbla. Blir han tvungen att själv definiera om sin roll?