Amanda Haworth Wiklund är en av alla som i veckan packat väskan och åkt till Köpenhamn för att närvara vid klimatmötet. Hon representerar den internationella organisationen Carbon Disclosure Project, CDP, för Norden.

Nyligen presenterades årets rapport från CDP, där företag över hela världen rankats utefter hur pass bra de är på att redovisa sina koldioxidutsläpp. Trots en stark klimat- och miljötrend kan Amanda Haworth Wiklund vittna om att näringslivets företag inte alltid är särskilt positiva till att ta tag i sin miljöpåverkan.

– När vi kontaktar företag för att be om uppgifter över vilken effekt deras verksamhet har på klimatet och i nästa steg vill veta hur de hanterar frågan så är reaktionerna väldigt blandade. Det är allt från ren ilska till välvillighet, säger Amanda Haworth Wiklund.

Sedan millennieskiftet har CDP listat hur världens största företag sköter sin klimatredovisning. De senaste tre åren har också företag i Norden ingått i de årliga mätningarna.

I år har den hittills högsta svarsfrekvensen uppnåtts, bland världens 500 största företag har så mycket som 82 procent av de tillfrågade lämnat in sina uppgifter. I fjol låg siffran på 77 procent. Totalt skickades undersökningen till 2.500 företag, 1.836 lämnade svar. Det står företagen fritt att välja om de vill synas på CDP:s indexlista.

– Kravet vi ställer på företagen är att om de vill vara med på listan så måste deras svar inklusive utsläppsmängd offentliggöras. För företag som har mycket stora utsläpp kan detta vara känsligt men de brukar ändå inse att det finns mer att förlora på att inte redovisa öppet, säger Amanda Haworth Wiklund.

Syftet med CDP:s lista är att på ett konkret sätt försöka göra företagen uppmärksamma på sitt klimatansvar. Tanken är att detta ska leda till en minskad klimatpåverkan, förklarar Amanda Haworth Wiklund. Företagen får svara på en serie frågor som handlar om hur mycket växthusgaser de släpper ut och hur de hanterar klimatfrågan.

– En viktig sak att komma ihåg är att företagens svar per automatik inte verifieras, all information kommer alltså från företagen själva, påpekar Ian Hamilton som forskar i hållbar utveckling vid Umeå universitet och ingår i den grupp som författat den nordiska delen av rapporten.

Men nästan hälften av företagen, 46 procent, har ändå valt att koppla in en tredje part som kan godkänna att svaren är rätt och riktiga. Och Ian Hamilton tillägger:

– Egentligen riktar sig CDP:s lista i första hand till finansiella investerare. Det kan ses som ett verktyg som gör det lättare för investerare att hitta mer miljövänliga bolag. CDP:s kartläggning fyller en viktig funktion eftersom investerare generellt sätt är en traditionsbunden grupp som tenderar till att fokusera på intäkter och kostnader. Listan kan vara en ögonöppnare som leder till fler miljövänliga investeringar.

Högst upp på CDP:s lista placeras företagen som anses vara bäst på att kommunicera en tydlig bild av hur de arbetar med miljöfrågan. Många gånger är företagen som hamnar i topp också är de som faktiskt släpper ut mest, berättar Ian Hamilton.

Anledningen är att dessa bolag för det mesta är verksamma i utsläppstunga branscher, som metall- och gruvindustrier, det ligger helt enkelt i företagets intresse att visa upp att de ändå är medvetna om situationen och tar en miljöhänsyn.

Motsatt gäller att bolag som befinner sig längst ner på listan ofta är tjänsteföretag, som banker, alltså företag som inte finns inom den tunga utsläppssektorn.

Anmärkningsvärt i sammanställningen av årets resultat är endast 36 procent av världens 500 största företag uppger de har en långsiktig plan för att sänka sina koldioxidutsläpp. Det vill säga en plan som sträcker sig efter år 2012.

CDP har kompletterat sin lista med ytterligare en undersökning som heter ”The carbon chasm”. I den undersökningen jämförs miljömålen hos världens 100 största börsnoterade bolag. Rapporten visar att företagen i snitt planerar att sänka sina utsläpp med 1,9 procent.

CDP ställer detta mot vad forskare i FN:s klimatpanel IPCC kommit fram till skulle behövas för att klara miljömålet med 80 procent mindre utsläpp 2050. Det visar sig att företagens planerade snitt och FN:s mål ligger långt ifrån varandra.

Enligt FN bör utsläppen minskas med 4 procent varje år för att klara miljömålet. Håller företagen sin takt med 1,9 procents minskning per år nås målen först 2089. Amanda Haworth Wiklund menar att företagen måste inse att de kan och borde göra mer för en hållbar utveckling.

– Med vår årliga rankinglista har vi märkt att bolagen som deltar faktiskt får en ökad förståelse för hur deras klimatpåverkan ser ut.

Hon berättar om paradexemplet Wal-Mart, den amerikanska detaljhandelsjätten, som genom att svara på CDP:s enkät kom fram till att verksamhetens största klimatförstörare var butikernas bristande kylsystem som gav stora läckage. Att åtgärda detta ledde till att kedjan också fick en vinst i lägre elräkning.

– Företagen har allt att vinna på att vara transparanta i sina klimatkonsekvensbeskrivningar och jag hoppas att Köpehamnsmötet kan leda till mer aktivitet och resultat i de här viktiga frågorna. Det ger företagen ett ekonomiskt mervärde att kunna visa upp att man tar den här på allvar. De företag som inte vill ta till sig detta har inte framtiden för sig.