Allt fler svartlistade insamlare

På Frivilligorganisationernas Insamlingsråds (Frii) varningslista över insamlingsorganisationer som inte har 90-konto finns nu 34 namn. Allt fler vill ha del av de sju miljarder som skänks inom Sverige varje år.

– För några år sedan var det 10—15, så det blir fler aktörer. Välgörenhet är en växande sektor och det finns många som ser det och tänker att här kan vi vara med också, säger Erik Zachrison, generalsekreterare på Frii, som uppskattar att de svartlistade får in mellan 50 och 100 miljoner årligen.

Två nya namn finns på listan i maj, Insamlingshjälpen och Viol Fundraising. Viol kallar 90-numret en "falsk trygghet" och skriver i stället avtal med sina gåvogivare. När Insamlingshjälpen, som bildades i Linköping i vintras, ringde hem till Alf Lindgren i Täby ville han inte skänka något.

– Jag sa att om ni har 90-nummer är det okej annars är det inte det. Lik förbannat kom det ett färgglatt reklamblad med inbetalningskort på 400 kronor som jag inte brydde mig om, säger han.

Peter Lindgren är ordförande i Insamlingshjälpen som enligt honom fått in mellan 300.000 och 400.000 kronor.

– Det är helt seriöst det vi sysslar med och det kommer att framgå i verksamhetsberättelsen när den väl kommer, säger han.

Flera äldre organisationer som länge kritiserats och uppmärksammats är fortfarande fullt verksamma och får in mångmiljonbelopp. Smärtafonden, också i Linköping, redovisade 44 miljoner i gåvor mellan 2007 och 2009. Av dem har 17 miljoner, 38 procent, gått vidare till ändamålen. Föreningens ordförande Anders Sköld säger att pengarna man behåller behövs för att bygga upp resurser som ska ge avkastning och på sikt skänkas till forskning. Hjälpfonden i Stockholm fråntogs sitt 90-konto för fem år sedan men är aktiv och har just rekryterat nya telefonförsäljare på heltid. Många på svarta listan är ideella föreningar som hävdar att 90-kontot är för dyrt. Men avgiften grundas på intäkterna och de flesta organisationer betalar omkring 5.000 kronor.

Eva Birath, kanslichef på Svensk Insamlingskontroll, förvånas över att oseriösa insamlare lyckas hålla liv i sin verksamhet trots alla varningar.

– Det är märkligt. Folk är naiva ibland. Om man inte själv känner till organisationen så ska man inte tro att alla som hör av sig gör det goda som de säger. Ger man till organisationer som har 90-konto så kontrolleras de av oss. Det är ett kvalitetsmärke, säger hon.