Isländska parlamentet, alltinget, har med 34 av 63 röster godkänt en lag om att betala tillbaka insättningar i den kollapsade nätbanken Icesave till utländska bankkunder. Lagen kan innebära att Island behöver ta upp nya nödlån.
Tio veckors hård isländsk debatt, i och utanför alltinget, avslutades med fredagens beslut.
Vad slutnotan för islänningarna hamnar på är ännu högst oklart. Men det är miljarder och åter miljarder som krävs av Storbritannien och Nederländerna, för att ersätta de garantier som betalats ut till alla Icesave-sparare i de länderna.
Exakt hur mycket det blir avgörs av hur stor del av tillgångarna i Icesaves ägare, Landsbanki, som kan återvinnas.
Den isländska centralbanken, Sedlabanki, utgår i en analys från att 75 procent av tillgångarna kan återvinnas. I så fall beräknas Island få en inflationsjusterad skuldökning på 240 miljarder isländska kronor (13 miljarder kronor) i knät från Icesave-härvan. Det ger en betalningsbörda på 30 miljarder isländska kronor (1,7 miljarder kronor) per år.
Det motsvarar lite drygt 3 procent av Islands BNP.
I värsta fall kan det bli drygt det dubbla, men det är orealistiskt enligt Sedlabanki, som slår fast att Islands ekonomi är kapabel att hantera Icesave-avtalen.
Fredagens lag bygger på ett avtal med Storbritannien och Nederländerna som slöts i juni. Under alltingets behandling har vissa tillägg gjorts, bland annat finns nu ett tak relaterat till Islands BNP.
Finansdepartementet i London sade att det ser den nya lagen som "ett betydande och positivt steg framåt". Men så tillade man att de nya villkoren kommer att granskas noga.
Bjarke Roed-Frederiksen, analytiker på Nordea, vill inte recensera fredagens beslut. Han konstaterar att det kan dra upp Islands statsskuld ytterligare. Samtidigt varnar han för en fortsatt brant utförsbacke för ekonomin och en långsam återhämtning efter det.
Andra bedömare ser mer ljust på läget.
- Vi rekommenderar att man köper isländska statsobligationer nu, säger Petter Sandgren, chef för SEB:s analys av tillväxtmarknader.
Han tycker sig se en tendens till att islänningar, både medier och politiker, blåser upp de ekonomiska problem som Icesave-åtagandena kan skapa.
- Det ligger lite i islänningarnas intresse att piska upp stämningen för att förbättra sin förhandlingsposition.