Att förlusten blev något större än väntat tror han inte spelar så stor roll.
– Jag tror marknaden tittar mer på räntenettot och låneförlusterna. Räntenettot är lite sämre än väntat, men låneförlusterna lite bättre än väntat. Det är ett okej resultat.
Men marknadsreaktionen kan bli negativ ändå, resonerar han.
– Aktien har gått ganska bra. Det gör det svårare att överraska på uppsidan, säger Schmidt.
– Det är ett okej resultat. Men USA föll i går kväll. Jag kan tänka mig att aktien handlas ned något, tillsammans med marknaden i dag, tillägger han.
Han tror i dagsläget att det kan bli svårt för Swedbank att få till en vinst för 2010.
– Inte i mina prognoser, ännu. Konsensus före bokslutet låg på en förlust på nästan 900 miljoner kronor. Det är inte helt omöjligt att de når dit.
Jämfört med snittprognosen inför bokslutet blev Swedbanks räntenetto för fjärde kvartalet 2 procent sämre än väntat, medan låneförlusterna blev 4 procent bättre.
– Fast tyvärr, om man gräver ned sig i bankens osäkra fordringar, ser det lite sämre ut än vad jag hade väntat mig — speciellt i Estland, där vi hade höga förhoppningar.
– Vi har sett att saker och ting i Estland har börjat bli bättre, om man ser till systemdata från centralbanken. Man ser nu inte riktigt samma förbättring i Swedbanks siffror. Men det är oftast en viss eftersläpning för bankerna.
Francis Dellaire, bankanalytiker på Öhman Fondkommission, tycker att Swedbanks bokslut för fjolåret i grunden är positivt. Han ser det som fullt möjligt att banken lyckas generera en vinst 2010.
– Avsättningarna för kreditförluster var större än vad vi hade räknat med till följd av oväntat negativ utveckling i Litauen och Ryssland. Men på det hela taget ökade osäkra fordringar mindre än väntat, vilket gör att det ser relativt positivt ut för 2010, säger Dellaire.
Swedbank-ledningen säger att man har goda förutsättningar att få till ett positivt rörelseresultat 2010.
– Vi tror också att det är möjligt att uppnå. Mot bakgrund av detta tycker vi tisdagens siffror är bättre än de ser ut att vara, säger Dellaire.
För att kunna slå fast en mer säker prognos för 2010 vill Dellaire ha svar på frågor om varför det ser ut som det gör i Litauen och Ryssland.
I Baltikum i stort ser Dellaire en stabilisering.
– De osäkra fordringarna där ökade bara med en miljard, från 25,5 till 26,6 miljarder kronor. Det är mycket bättre än väntat. Det betyder att avsättningarna för kreditförluster under 2010 kan bli lägre än vad de flesta hittills räknat med.