Det marknaden tycker mest illa om, det är just osäkerhet. Det man behöver är signaler från beslutsfattare — politiker inom euroområdet och IMF — hur man ska hantera det här. Så länge man inte får det så vill man inte ha risk, och det är det vi ser nu, säger hon.
Uppgifterna om att de totala nödlånen till Grekland kan komma att ökas från 45 till 55 miljarder euro är långt ifrån tillräckliga, enligt Winsth.
- Marknaden behöver en signal som man kan tro på. Det är lite samma sak som med Lehman (-konkursen), att först när man fick konkreta bevis så blev man nöjd. Så länge man inte har det så sitter man med pengarna på kontot och avvaktar.
Vilka realekonomiska effekter de kraftiga marknadsreaktionerna får, till exempel i form av skyhöga grekiska statsobligationsräntor och en svagare euro, beror enligt Winsth mycket på hur länge osäkerheten varar.
- Men oavsett det så är det ju många länder i Europa som kommer att stå inför realekonomiska konsekvenser, såtillvida att man måste spara och förbättra sina obalanser, säger hon och fortsätter:
- Det betyder att det påverkar tillväxten. Och det kommer det att göra under många, många år, även om man löser den här finansiella knuten som vi har nu.
Även den svenska tillväxten kommer att påverkas negativt, enligt Winsth. Hon understryker dock att stora delar av världen — exempelvis Asien och "råvaruländer" som Australien, Kanada och Brasilien — samtidigt har en stark ekonomisk utveckling, som börjar spilla över på USA.
- Den dynamiken och den kraften kommer också att glida över på Europa. Får man också en svagare euro, vilket den här krisen innebär, så är ju det också en stimulans för exportmarknaden.
Eurons kurs mot den amerikanska dollarn föll på onsdagsförmiddagen till den lägsta nivån på ett år, till följd av den grekiska krisen.
Även de ledande Europabörserna föll rejält, och bankaktier var särskilt utsatta.
Börsen i Asien hade vid 11.30-tiden fallit med en dryg procent, efter tisdagens ras med sex procent.
Finansminister Anders Borg betonar att det nu är den grekiska regeringens ansvar att planera de offentliga finanserna.
- Tyvärr verkar det som om att man gör ytterligare revideringar av offentliga finanser, trots mycket starka utfästelser om att man rensat böckerna och tagit ut allt ut garderoben, säger Borg.
- Ska man klara av att sanera ekonomin så måste man vara beredd att röra utgifterna och ha planer för flera år framåt.
Borg är i nuläget inte orolig för att Greklandskrisen ska drabba Sverige.
- Vi hart en oro på räntemarknaden och för första gången på tre decennier verkar det som om Sverige inte påverkas. Det beror på att vi vårdat de offentliga finanserna.
På frågan om Greklandskrisen riskerar att sprida sig och därmed drabba svensk export EU svarar Anders Borg:
- Svensk ekonomi står väldig solid.
Finansministern påpekar att siffror om arbetslöshet och export ser allt bättre ut och att liknande signaler kommer från exempelvis Tyskland och Frankrike.