Lettland får tillfälligt andrum genom att pengar är på väg från EU-kommissionen och Internationella valutafonden, IMF. Men behovet av devalvering finns ändå kvar. Grannländerna Estland och Litauen kan också behöva justera ner sina valutor.
I Lettland är det inte tillåtet att sprida oro kring landets valuta. Överträdelser kan leda till förhör hos säkerhetspolisen och även till åtal. Men sådana försök att kväva en fri debatt hindrar inte att allt fler letter väntar sig en devalvering.
Stora nedskärningar i de offentliga utgifterna, som Lettlands parlament håller på att besluta om, är dock ofrånkomliga i landets pressade situation. Långivarnas krav måste, med viss prutmån, uppfyllas. Utan tillskott av kapital utifrån skulle lettiska regeringen annars bli tvungen ställa in betalningarna.
Budgetåtstramningen bidrar dock samtidigt till att fördjupa krisen. Efterfrågan i ekonomin blir ännu svagare när lönerna sänks och arbetslösheten stiger. Årets väntade BNP-ras på 18 procent kan ytterligare förvärras.
Syftet från Lettlands regering och centralbank är att göra en ”intern devalvering”, alltså att minska de inhemska kostnaderna så mycket att landet återvinner sin förlorade konkurrenskraft. Det är en svår manöver som tar lång tid att genomföra och där risken för misslyckanden är stor.
De andra baltiska länderna, Estland och Litauen, är inne på samma väg. Hela Baltikum har gått igenom en kraftig omsvängning från överhettning och tidvis tvåsiffriga tillväxttal till en svår period där BNP-utvecklingen är i fritt fall.
Exporten rasar ännu snabbare, beroende på att den inte längre är konkurrenskraftig. I alla tre länderna har inflationen tillåtits stiga så snabbt att kostnadsläget blivit alldeles för högt.
Nu är de baltiska ekonomierna i stället inne i en nedåtgående spiral, där det ännu inte går att se någon botten. Då är det logiskt att valutorna hamnar under press och att deras knytning till euron ifrågasätts. Kostnaden för att hålla fast växelkurs är hittills störst i Lettland, men den blir allt högre också i Estland och Litauen.
En lettisk devalvering, som betyder att växelkursen mot euron sänks eller att valutan får flyta fritt, betyder visserligen inte att nuvarande kris upphör. För många letter skulle läget tvärtom förvärras när de lån som har tagits i euro plötsligt blir mycket dyrare att betala. I bankerna - främst Swedbank och SEB - skulle kreditförlusterna öka kraftigt om många låntagare inte längre klarar sina åtaganden.
Men devalveringen ger samtidigt chansen till en nystart, där möjlighet finns att rätta till obalanserna i lettiska ekonomin. Det blir inte enkelt eftersom Lettland har en svag exportsektor och draghjälpen från omvärlden blir begränsad. Ändå kan anpassningen påskyndas när växelkursen hamnar på en balanserad nivå och inte längre är starkt övervärderad.
I Estland och Litauen är man orolig för att en lettisk devalvering skulle dra med sig även deras valutor, trots att dessa är ännu hårdare bundna till euron. Spridningseffekten kan ändå bli stark eftersom de tre baltiska länderna är inne i en likartad nedgång och utbytet mellan dem är ganska stort.
Det finns dock skäl för även Estland och Litauen att släppa nuvarande euroanknytning och i stället hitta en rimlig växelkurs. I båda länderna krävs emellertid en komplicerad politisk process med lagändringar som beslutas av parlamentet. För letterna skulle en devalvering gå snabbare att genomföra, så snart regeringen och centralbanken har bestämt sig.
En devalveringsvåg kan också sprida sig till fler länder. Kreditvärderingsinstitutet Moody’s tillhör dem som varnar för ett sådant förlopp och därför inte vill se en lettisk devalvering.
Faran finns men är knappast så allvarlig att Lettland ska behöva offra sig för andra. I Sverige gäller det att vara inställd på kraftiga bakslag för Swedbank och SEB, med konsekvenser för hela ekonomin.
Enligt Finansinspektionens stresstest är bankerna tillräckligt starka för att klara förlusterna. Men i verkligheten kan det bli annorlunda, vilket man måste kunna möta. Riksbanken har just lånat tre miljarder euro för att stärka valutareserven, såsom beredskapsåtgärd inför en lettisk devalvering.