Rykten surrar om akut krishjälp till Spanien lagom till att EU-ledarna möts för toppmöte i Bryssel. Men den officiella agendan handlar om hur EU bättre ska klara framtida kriser.
Förhoppningen bland EU-diplomater är att torsdagens möte för stats- och regeringscheferna äntligen ska bli ett "normalt" toppmöte.
Den senaste tidens möten har ju ägnats åt att sätta ihop olika räddningspaket för krisande EU-länder och att övertyga marknaden om att EU har kontroll över skuldkrisen.
Trots att EU och IMF på kort tid beslutat om ett räddningspaket för Grekland på 110 miljarder euro och ytterligare skyddsnät på totalt 750 miljarder euro för eventuella framtida Greklandsfall är inte finansmarknaderna lugnade.
Spanien och Portugal anses vara de länder som står närmast i tur för att behöva hjälp. Spanska banker har lånat rekordstora belopp från Europeiska Centralbanken, ECB, på senare tid, eftersom deras vanliga lånevägar strypts.
På onsdagen rapporterade den spanska affärstidningen El Economista att ett paket på 250 miljarder euro förhandlas för spansk räkning.
– Nyheten är skräp! sade EU-kommissionens talesman Amadeu Altafaj på en pressträff i Bryssel och avfärdade alla uppgifter om att Spanien bett om hjälp.
Hursomhelst kommer EU-toppmötet att präglas av skuldkrisen och kraven på att täppa till hålen i eurobygget.
Statsminister Fredrik Reinfeldt och hans kollegor väntas ge klartecken till bättre samordning av EU-ländernas ekonomier och en skärpning av reglerna i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten, som bland annat reglerar hur stora underskott ett land får ha.
De mest kontroversiella delarna är förslaget om att EU-länderna ska lämna in sina nationella budgetar för granskning av EU-kommissionen och andra medlemsstater.
Men det handlar inte om att varje detalj ska redovisas och inte heller om att nationella parlament ska fråntas sin beslutanderätt.
Även frågan om hur notoriska budgetsyndare ska straffas kan leda till diskussioner. Tyskland och Frankrike anser att länderna ska kunna bli av med rösträtten i EU, andra förslag är att EU-pengar ska kunna frysas inne.
EU-ledarna lär även diskutera huruvida de skärpta reglerna främst ska gälla euroländerna eller även länder som står utanför eurosamarbetet, som Sverige och Storbritannien.
Frågan är också hur sugna ledarna är på åtgärder som kräver att EU-fördraget förhandlas om, just när Lissabonfördraget efter många våndor kommit på plats.