Efter drygt nio timmars hårda förhandlingar avbröts toppmötet vid femtiden på fredagsmorgonen utan en enhällig uppgörelse.

– Vi har en överenskommelse om hur brandväggen för att skydda euroländer ska stärkas och om hur det ska bli bättre ordning på finanser. Men alla 27 länder vill inte vara med och det är därför en mellanstatlig uppgörelse mellan de 17 euroländerna och andra som vill vara med, och är därför oklart vad den får för juridisk form, sade statsminister Reinfeldt vid en kort presskonferens.

Förhandlingarna mellan EU-ledarna återupptas under fredagsförmiddagen.

Tyskland och Frankrike krävde inför toppmötet att den skärpta kontrollen av euroländernas budgetar skulle genomföras med en förändring av EU:s grundlag, medan EU-ordföranden Herman Van Rompuy föreslagit en kompromisslösning där i stort sett samma beslut om ekonomisk kontroll skulle klaras utan förändring av fördraget.

Förbundskansler Angela Merkel drev dock kravet på förändring av fördraget mycket hårt under natten.

– Det är som en fix idé för henne, sade en EU-diplomat.

Storbritanniens David Cameron uppgavs ställa långtgående krav på nationellt skydd för Londons finansmarknad mot överstatlig kontroll i utbyte mot att gå med på en ändring av fördraget. Och till slut bröt förhandlingarna samman.

Enligt Fredrik Reinfeldt kommer några fler länder än Storbritannien att ställa sig utanför överenskommelsen, utan att peka ut vilka länder det kan bli.

I nattens uppgörelse ingår att Europas centralbanker ska erbjudas att låna ut 200 miljarder euro till Internationella valutafonden som kan användas för att stärka EU:s räddningsfonder, som ska fungera som skydd för utsatta krisländer som Italien och Spanien.

EU:s räddningsfonder, EFSF och ESM, ska sammanlagt få en utlåningskapacitet på 500 miljarder euro.

Riksdagen har redan gett klartecken för att svenska Riksbanken ska delta i det här stödet motsvarande Sveriges andel av EU-ekonomin.

I uppgörelsen ingår också att kraven på euroländernas ekonomier skärps kraftigt. Budgetarna ska vara i balans över en konjunkturcykel, och endast under lågkonjunkturer ska de få gå med underskott. Om ett lands budgetunderskott överstiger 3 procent av BNP och inte vidtar tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med det kan EU-kommissionen föreslå att landet ska drabbas av sanktioner, och de träder i så fall i kraft med automatik om inte en kvalificerad majoritet av övriga euroländer säger nej.

Enligt Fredrik Reinfeldt skulle det krävas en förändring av EU-fördraget för att införa nära nog automatiska sanktioner på detta sätt. Men när nu åtminstone ett land, Storbritannien, säger nej kan de nya reglerna inte föras in i det gällande EU-fördraget.

– Det kommer att krävas en hel del legala analyser av vad det här får för följder för uppgörelsen, säger Reinfeldt.

Han planerar att ha telefonmöte med riksdagens EU-nämnd under fredagen för att begära klartecken för att Sverige ska ansluta sig till uppgörelsen.

– Det är rimligt att vi i Sverige ställer oss bakom det här. Det är en uppgörelse som kan innebära bättre ordning på EU-ländernas finanser, säger Fredrik Reinfeldt.

EU-ledarnas förhandlingar har till stor handlat om att visa för Europeiska centralbanken, ECB, och finansmarknaderna att euroländerna är beredda att vidta nödvändiga åtgärder för att få ner sina statsskulder och budgetunderskott. Förhoppningen har varit att ECB i så fall ska öka sina stödköp av utsatta länders statspapper för att få ner räntorna.

ECB-chefen Mario Draghi, som deltog på toppmötet, uttalade sig också positivt över mötets beslut:

– Det här är ett mycket bra resultat för eurozonen, sade Draghi.