Ekonomi

Antibiotikan till djur halverades efter dödsfall

En del av Steef Uütterwalls grisar föds nu upp ekologiskt.
En del av Steef Uütterwalls grisar föds nu upp ekologiskt. Other: Agnes Stuber

När resistenta bakterier dök upp hos allt flera djur och människor bestämde sig Neder­länderna för att få bukt med sin höga anti­biotikaanvändning till djur. På bara ett par år har medicineringen ­halverats.

För bara några år sedan flödade antibiotikan tämligen fritt i Nederländernas djuruppfödning. Ingen visste hur den användes.

Människor och djur lever tätt på varandra i landet vilket underlättar för smittor. Efter att resistenta bakterier blivit ett ökande problem i hela samhället beslutade sig myndigheterna för att agera. Den utlösande orsaken var att en person dog av resistenta ESBL-bakterier.

– Vi satte som mål att få ner antibiotikaanvändningen med 50 procent till 2013 jämfört med 2009, säger Hetty van Beers, chef för Neder­ländernas veterinäranstalt.

Projektet lyckades över förväntan. Redan 2012 hade försäljningen av antibiotika som används i djuruppfödningen halverats. Nu är målet att användningen ska minskas med 70 procent till 2015. En orsak till att man lyckats är att alla parter – uppfödare, veterinärer och myndigheter – har samarbetat.

– Alla var med på att göra något. Uppfödarna var inte lyckliga, antibiotika är billigare än att förebygga sjukdomar. Men de insåg att vi måste göra något och opinionen var emot dem, säger Hetty van Beers.

Gårdarnas förbrukning och veteri­närernas försäljning av antibiotika kartlades noga. Regionala grupper bildades där siffrorna är offentliga inom gruppen och bidrar till ett slags grupptryck.

– De kan se hur mycket de själva använder och de kan se hur mycket de andra använder, säger Dick Heederik, professor i epidemiologi som leder projektets expertpanel.

Gårdarna placeras i en röd, gul eller grön zon beroende på hur mycket antibiotika som används. Grön är godkänt, befinner sig uppfödaren i röd eller gul zon måste förbrukningen sänkas.

– Det finns inga straff i nuläget. Vi jobbar med dialog och säger; ni använder för mycket, vi vill se en hälsoplan, säger Dick Heederik.

Nederländerna är ett av de länder där veterinärerna tjänar pengar på att sälja antibiotika. Några planer på att ändra systemet finns inte, men veterinärernas försäljning är också offentlig inom grupperna och där syns det tydligt om några säljer ovanligt mycket.

– Tidigare kunde det gå till så att en uppfödare i princip ringde och beställde antibiotika. Så är det inte längre, säger Hetty van Beers.

Sedan i mars är antibiotikan uppdelad i tre grupper; grupp ett får enbart användas till människor, för grupp två måste uppfödaren konsultera veterinären och grupp tre kan uppfödaren ge själv.

MRSA-bakterien har funnits bland djuren i snart tio år, sedan 2005, och finns i dag i två av tre grisbesättningar.

Precis som i de danska och tyska fläskförpackningar som DN har undersökt i svenska butiker har ­MRSA-bakterier hittats i fläsk i  neder­ländska butiker. Men det oroar inte professor Heederik.

– Vi har inga indikationer på att det smittar matvägen, det är mer ett yrkesproblem för de som arbetar med djur, säger han.

Den minskade användningen av antibiotika verkar ha minskat även de resistenta bakterierna.

– Två studier, en på grisar och en på kalvar, från 2011 till 2013, visar att förekomsten av MRSA sakta minskar hos både människor och djur, säger professor Dick Heederik.

Christina Greko är veterinär och antibiotikaexpert på Statens veterinärmedicinska anstalt i Sverige. Hon är imponerad av arbetet i  Neder­länderna.

– De har gjort ett fantastiskt jobb. Jag tror en modell där experter, uppfödare och myndigheter arbetar tillsammans, det är ett hållbart sätt, säger hon.

Läs mer: Förut skämdes Steef Uüttewall – nu är han stolt.
Efter fyrtio år som grisuppfödare har Steef Uüttewall helt ändrat metod.

DN granskade fläsk i svenska butiker

I slutet av förra veckan kunde DN avslöja att fläskkött importerat från Tyskland och Danmark och som såldes i svenska butiker bar på MRSA-bakterier.

Fyra av tjugo danska förpackningar innehöll MRSA-bakterier, och en av tjugo tyska förpackningar innehöll samma bakterie. Testen gjordes i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Även fem förpackningar med svenskt fläsk testades. Ingen innehöll MRSA-bakterien.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har sagt till DN att det är allvarligt att MRSA finns på importerat fläsk. Någon handlingsplan, som har efterfrågats, för vad som ska göras om svenska grisar får MRSA är inte aktuell.

MRSA-bakterien är resistent mot vissa typer av antibiotika. Den behöver inte vara farlig för människor, men personer med nedsatt allmäntillstånd kan i  värsta fall få blodförgiftning som kan vara dödlig.