Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Använd inte sociala medier för seriösa saker”

På internet får dina digitala fotspår evigt liv – och allt du gör kan vändas emot dig. Eller bli stulet, som en bra affärsidé. Bra lösenord och kryptering minskar risken att hamna i nätövervakares jättelika trål.

– Det är åtgärder som man själv kan vidta för att göra det lite jobbigare, säger IT-expert Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på .se.

Avslöjandet om att amerikansk säkerhetstjänsten NSA har övervakat telefonsamtal och datatrafik har väckt liv i debatten kring integriteten på internet. Inte minst sedan det visade sig att nio IT-jättar som Google, Facebook, Micrsoft och Youtube ska ha släppt in agenter i sina servrar.

– Allt blir allt mer övervakat så det är bra att vi får en debatt kring detta. Vi behöver ha en diskussion om hur mycket vi är beredda att offra på integritetens altare för att skyddas från exempelvis terrorangrepp, säger Anne-Marie Eklund Löwinder

För alla som använder sociala medier, exempelvis Twitter eller Facebook, kan nätövervakningen fungera som en väckarklocka: Hur mycket ska man lämna ut, och hur skyddar man sig mot nättrålandet?

Det enkla svaret är att tillämpa försiktighetsprincipen. Enligt Anne-Marie Eklund Löwinder ska man vara självkritisk till vad man delar med sig av. Att berätta om vad man ätit till frukost, tagit en promenad eller lägga ut ett fotografi på sin katt är tämligen ofarligt.

– Det är ungefär på den nivån man ska hålla sig. Sociala medier är inget man ska använda för mer seriösa saker, säger hon.

– Jag sett exempel på många utlämnande artiklar och inlägg, och det är en rättighet man har. Men man ska inte inbilla sig att det är det minsta anonymt eller skyddat! På sociala medier träffas miljoner människor och det är som att stå på torget och skrika rakt ut. Det kanske inte har betydelse för alla, men jag tycker ändå att man ska tänka på det.

Hur används information som vi lägger ut på nätet?

– Många företag använder det för marknadsföring. Det hjälper till att lägga pussel om vilken typ av person du är, vilken åsikt, religion eller läggning du har. Personligen är jag väldigt försiktig med att klicka ”gilla” i olika forum eller på reklamsajter för marknadsföringsprylar och tjänster som andra gillar bara för att vara en i flocken.

Vad kan det få för konsekvenser?

– Nu lever vi i ett demokratiskt samhälle, men det kan ändra sig och då skulle det kunna visa att det du gör har blivit illegalt. Men det är naturligtvis svårt att spekulera i. Det man kan säga är att allt som brukas kan även missbrukas. Ju mindre information som finns lagrad om dig och det du gör, desto mindre risk för missbruk.

Är det någon idé att hålla på och byta lösenord om allt ändå är övervakat?

– Ja, det är klart att det är. Lösenordet och användaridentiteten använder du för att identifiera dig mot en tjänst som du använder, för att tala om att du är du. Om någon annan kommer över det och börjar skriva knasiga saker så ska man byta. Men har man ett bra lösenord ska man inte dela det med någon och försöka hålla det skyddat. Är man det minsta misstänksam att det har blivit röjt så ska man byta, men inte annars.

Hur ska ett bra lösenord vara?

– Det ska vara långt och inte vara en fras från till exempel litterärt verk, det finns verktyg som skannar av sådant. Använd en lång sekvens med specialtecken, siffror och bokstäver eller ord som inte har någon betydelse. Och aldrig kortare än 10-12 tecken.

Storbolagen som Google har pekats ut i skandalen men nekar till att ha delat med sig av data - hur kan man lita på dem och vad har man för alternativ?

– Där ska man umgås med sin familj och vänner. Men inte göra något seröst den vägen – det finns det andra tjänster för. Allt du gör där sparas i loggfiler och registreras i databaser. De vill ha statistik för att redovisa bland annat hur många besökare de har haft och olika aktiviteter. Då har vi det här med cookies, kakor. Du kan ställa in i webläsaren att du inte vill sätta kakor, men då kan tjänsten bli oanvändbar och där har vi en motsättning.

– Sedan finns det IP-adresser som kan använda sig av anonymiseringsnätverk. Men innehållet är fortfarande oskyddat om du inte lägger in kryptering. Och det är det tredje åtgärden: skydda allt med kryptering.

Hur gör man det själv?

– Det finns en del fria tjänster som hjälper till eller så kan man installera program. Det börjar även bli allt mer inbyggt i programvaror. För e-post finns bara 2 varianter: PGP och S/mime. Men det måste man lägga till själv, många e-postprogram har även stöd för det. Men inte det som kallas webbmejl, som Gmail. Tyvärr börjar det bli det vanligaste mejlsättet.

– Ett bra tips är att ha en egen domän genom att köpa e-post från en liten leverantör som kanske inte är så intressant för övervakning.

USA har ju skannat mängder med information – vad ska de med allt till?

– De filtrerar på termer eller ord som de tycker kan vara av värde som exempelvis kan vara vanligt förekommande för terrorism eller kriminalitet. Men de kan även tråla efter politiska aktiviteter som kan slå tillbaka mot en person. Om du till exempel går med i en USA kritisk grupp kan det komma att användas emot dig. Det är något som ungdomar ofta gör idag för att uttrycka en åsikt. Saker som sedan går att gräva fram efter många år och kan vändas emot dig.

– Men USA:s nätövervakning handlar inte bara om terrorspaning eller deras amerikanska medborgare. När de trålar i sociala medier drar de in allting för att se om det finns något av värde, även sådant som kan användas av amerikansk industri. Det är en växande industri som förr kallades omvärldsanalys men idag kallas det "Big data". Det är klokt att ha i bakhuvudet för den som sitter med en bra affärsidé som man delar med sig av på internet.

Är integriteten på nätet redan en förlorad strid?

– Nej. Det finns till exempel ett EU-direktiv som man jobbar på just nu om rätten att bli glömd på nätet. Kommissionen anser att vi behöver nya regler som skyddar medborgarnas rättigheter i vår allt mer digitaliserade värld och vill öka individens kontroll över sina uppgifter. Det är ett fundament för att behålla förtroendet i framtiden för internet. Allmänhetens förtroende naggas i kanten ju fler sådana här avslöjanden om nätspionering som kommer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.