Ekonomi

AP-fonder försvarar investeringar i kritiserade gruvbolag

Foto: Felipe Dana/AP

RIO DE JANEIRO. Polismyndigheten har begärt chefen för gruvbolaget som orsakade dammolyckan i Brasilien häktad för mord på 19 personer. Han och sex andra chefer kommer att häktas. Ändå försvarar AP-fonderna sina investeringar i gruvbolagen som ligger bakom olyckan.

– Att sälja våra tillgångar skulle innebära att kränkningarna fortsätter, säger John Howchin, chef för AP-fondernas etikråd.

Han menar att det är bättre att påverka de utländska gruvbolagen som kränker mänskliga rättigheter och begår miljöbrott genom påtryckningar och dialog än att dra sig ur investeringen.

– Att sälja skulle innebära en risk för nya ägare som inte är lika uppmärksamma som vi, säger han.

Etikrådets bedömning går tvärtemot den brasilianska polisens som menar att dammen brast för att den var överfull, för att övervakningssystemet inte fungerade och för att det var fel på dräneringen. Polisen anmärker också på gruvbolagens varningssystem för byarna i närheten som var otillräckligt och ledde till att 19 personer dog. Svenska AP-fonderna har satsat 1,7 miljarder kronor i brasilianska Vale och brittisk-australiska BHP Billiton som äger Samarco som är ansvarig för olyckan.

Hur AP-fonderna ska kunna påverka två av världens största gruvbolag till att inte begå miljöbrott vill inte etikrådets chef svara på. Han vill inte heller kommentera hur det kan komma sig att svenska pensionspengar satsats i gruvbolagen som tidigare har gjort sig skyldiga till flera miljöbrott. Redan 2011 utnämndes Vale till Världens värsta bolag av den internationella miljöorganisationen Jordens Vänner. Det får Annelie Andersson, ordförande för Latinamerikagrupperna, att oroa sig över hur pass informerade AP-fonderna är.

– Långt innan dammolyckan visste vi tillräckligt mycket om Vale för att tycka att det inte är ett bolag som statliga pensionspengar borde investeras i, säger Annelie Andersson.

Hon efterlyser ett nytt regelverk för hur AP-fondernas investeringar ska göras.

– Etikrådets hantering av det här fallet är ännu ett exempel på det ohållbara i AP-fondernas hållbarhetsarbete. Det är uppenbart att fonderna behöver ett skärpt regelverk från riksdagen, säger Annelie Andersson.

Även i Afrika anklagas gruvbolaget Vale för miljöbrott. Värst är det vid kolgruvan Moatize i Moçambique där över 1 300 människor tvångsförflyttats för att ge plats åt ett av världens största dagbrott. Familjerna klagar på att de fick sämre mark än vad de blev lovade och att de saknar tillgång till vatten. Befolkningen klagar också på att luften blivit smutsig och på att gruvbolagets säkerhetsbolag begått övergrepp.

– Livet har blivit sämre för alla som tvångsförflyttats. De nya husen blir varma som ugnar och tillgången på vatten är dålig. Kol är den skitigaste pådrivaren av klimatförändringarna. Jag förstår inte varför man ska satsa på det, säger Anabela Lemos, ordförande för miljöorganisationen Justiçia Ambiental i Moçambique.

I flera år har hon försökt få insyn i det miljöarbete som Vale uppger att de bedriver kring kolgruvan, men har inte fått ta del av arbetet.

– Det finns ingen transparens. Gruvbolagen gör som de själva vill, menar hon.

Även det brittisk-australiska BHP Billiton, som äger dammen som brast i Brasilien tillsammans med Vale, är under kritik i Moçambique. Sedan 1998 driver gruvjätten ett smältverk som framställer aluminium utanför huvudstaden Maputo. Undersökningar som tidningen Sveriges Natur tagit del av har funnit förhöjda halter i floden av aluminium och fluorider som kan ge cancer och hormonstörningar hos människor. Smältverket har tidigare utretts av OECD för att bolaget låtit utsläpp passera utan filter. Ända har AP-fonderna valt att investera i BHP Billitons dotterbolag South 32 som driver smältverket.

– De svenskar som ifrågasätter vad deras pengar gör i de här bolagen har helt rätt, säger Anabela Lemos.

Hur AP-fondernas etikråd ska kunna påverka det smältverket är också oklart. AP-fonderna äger endast 0,016 procent av bolagets aktier.

– AP-fonderna hänvisar ofta till att de påverkar bolag genom dialog. Ofta saknas dock helt insyn i dessa processer, säger Annelie Andersson, ordförande för Latinamerikagrupperna.