Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Arbetsår syns inte i pensionskuvertet

Other: Maja Suslin/TT

Kopplingen mellan pensionen och hur mycket man arbetat är för svag. Det tycker försäkringsbolaget Folksam som har förslag för högre pensioner.

För tredje året i rad ger Folksam ut en vitbok om pensioner. Vitboken går igenom hur pensionerna ser ut i dag och ger förslag på förbättringar.

Läs mer: Maria Crofts: Att ha arbetat hela livet måste löna sig bättre

Med dagens pensionssystem får många som arbetat hela livet med vanliga arbetarlöner inte mycket mer att leva på som pensionärer än de som inte arbetat alls.

Foto: Petter Karlberg– Effekten har blivit tvärtemot vad man sade, det har blivit mer lönsamt att inte arbeta. Det är märkligt att arbete blivit så lite värt, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam.

Att inkomsten som pensionär inte blir mycket högre för dem som arbetat beror på att många inte kunnat tjäna in en tillräckligt hög pension under arbetslivet. Därför blir de beroende av att få garantipension som utfyllnad och bostadstillägg.

Marginaleffekterna är stora för dem som haft inkomster på en vanlig nivå. Pensionen man tjänat in själv minskar garantipensionen och bostadstillägget vilket gör det svårt att få mer pengar att leva på som pensionär.

– Vi måste hitta en avvägning mellan en anständig nivå för dem som aldrig har jobbat och samtidigt göra så att det lönar sig att ha arbetat, säger Håkan Svärdman.

Pensionernas andel av slutlönen sjunker och om ingenting görs kommer minskningen att fortsätta. Håkan Svärdman säger att några av skälen till att pensionerna urholkas är att vi slutar arbeta tidigare samtidigt som medellivslängden ökar samt att avgifterna är för låga.

I vitboken finns flera förslag på hur arbete ska få större genomslag för storleken på pensionen. Här är några av dem:

Foto: DNHöj pensionsavgiften. I det allmänna, statliga, systemet, ska avgiften vara 18,5 procent av lönen upp till intjänandetaket. Men beräknings- och skatteregler gör att avgiften i själva verket är 17,21 procent.

– Om avgiften var 18,5 procent skulle pensionen höjas med 1 400 kronor i månaden för dem med genomsnittliga inkomster, säger Håkan Svärdman.

Om den allmänna pensionen ska bli 60 procent av slutlönen för framtidens pensionärer, som antas arbeta till 67 års ålder, behöver avgiften höjas till 22 procent enligt Håkan Svärdmans beräkningar.

Han vill också att premiepensionssystemet ska bli mer överskådligt, bland annat genom att antalet fonder begränsas.

Foto: Stärk tjänstepensionen. Tjänstepensionens andel av den totala pensionen har ökat kraftigt de senaste åren och mycket pekar på att tjänstepensionens betydelse fortsätter att öka.

I dag är premien ofta 4,5 procent på inkomster upp till ett tak och väsentligt högre över taket.

– Avgiften bör höjas till 6,5 procent och hela höjningen bör läggas på inkomsterna under taket. Eftersom de flesta har en lägre lön i början av arbetslivet ger det högre avsättningar under längre tid, säger Håkan Svärdman.

Foto: Höj pensionsåldern. Medellivslängden ökar och därför måste vi arbeta längre för att hålla uppe nivån på pensionen. I vitboken föreslås att den tidigaste pensionsåldern höjs stegvis från 61 år till 63 år.

Foto: Eget sparande. Många behöver spara privat till sin pension och ett av vitbokens förslag är att det ska gå att göra extra insättningar i premiepensions- och tjänstepensionssystemen. Det ska då gå att få en årlig skattereduktion på premier upp till 11 531 kronor. Det motsvarar 2,5 procent av 7,5 inkomstbasbelopp.

 

Fakta. Grundskydd för ­pensioner

De som tjänat in låg eller ingen pension alls kan få garantipension. Full garantipension är 7 093 kronor i månaden för gifta och 7 952 kronor i månaden för ogifta före skatt.

Det går också att få ett skattefritt bostadstillägg som är högst 5 090 kronor i månaden.

De som inte bott tillräckligt länge i Sverige för att få full garantipension kan få äldreförsörjningsstöd som ligger på i stort sett samma nivå som garantipensionen och bostadstillägget.

Pengarna till garantipensionen, bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet kommer inte från pensionssystemet utan tas från statsbudgeten.

Källa: DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.