Ekonomi

Arbetsförmedlingen: ”Permanenta dagens höga invandring”

Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.
Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg. Foto: Per Larsson/TT

Invandringen till Sverige bör permanentas på dagens rekordhöga nivåer. Det hävdar Arbetsförmedlingen i en ny rapport, som DN tagit del av.

– För att klara välfärdens finansiering behöver vi få hit upp emot 100.000 nya invandrare per år, säger Af:s generaldirektör Mikael Sjöberg.

Ska Sverige de närmaste årtiondena kunna ha tillräckligt många invånare som kan jobba, betala skatt och vara med och finansiera morgondagens välfärd behöver vi ta emot betydligt fler invandrare än vad de flesta svenskar hittills har tänkt sig, fastslår Arbetsförmedlingens högste chef.

– Minskar vi invandringen så minskar vi också våra framtida intäkter.

Förmedlingens nya rapport om Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft visar att antalet svenskfödda i arbetsför ålder fortsätter att minska. Sedan 2008 med i snitt 22.000 per år, och trenden väntas bestå: de närmaste sex åren minskar den svenskfödda arbetskraften med ytterligare cirka 70.000.

Samtidigt har antalet utrikes födda i arbetskraften ökat med drygt 304.000 sedan 2006. Under samma period har andelen utrikes födda med jobb ökat från 61,6 procent till 64 procent - att jämföra med sysselsättningsgraden för inrikes födda på 79 procent i fjol.

Skillnaderna i sysselsättning inom gruppen utrikes födda varierar dock stort.

För dem med eftergymnasial utbildning steg sysselsättningsgraden från 71,3 till 76,1 procent. För gruppen med enbart gymnasieutbildning har uppgången varit mindre: från 66,9 till 68,8 procent. Och för den grupp som saknar gymnasieutbildning har sysselsättningsläget i stället drastiskt försämrats: 37 procent 2014, vilket är hela sju procentenheter lägre än 2005.

2014 fanns 77.000 arbetslösa utrikes födda med högst förgymnasial utbildning inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det är 40.000 fler än 2005, eller en 108-procentig ökning. För denna grupp kvarstår arbetslösheten på en hög nivå även efter lång tid i Sverige, visar registerdata. Bland de utan gymnasium som invandrade under 1990-talet var arbetslösheten fortfarande 2012 mellan 20 och 30 procent. För de som kommit mellan 2006 och 2011 saknade hela 70 procent eller mer ett arbete 2012.

Hur ser då utbildningsnivån ut för dem som kommit till Sverige de senaste åren? Enligt Arbetsförmedlingens egna siffror fanns 2013 18.228 personer inskrivna i etableringsprogrammet. Av dessa hade 3.533, eller 19 procent, en eftergymnasial utbildning. I fjol fanns 29.563 nyanlända i etableringsfasen, varav 25 procent, eller 7.363, med en eftergymnasial utbildning.

När Arbetsförmedlingen i sin nya rapport slår fast att Sverige behöver en årlig nettoinvandring på allra minst 65.000 och snarare drygt 90.000 personer så bygger det på antagandet att den sammantagna sysselsättningsgraden för utrikes födda fortsätter att ligga runt 64 procent.

– Det är klart att det bygger på en fortsatt jobbtillväxt - om jobbtillväxten stagnerade skulle kalkylen självklart se annorlunda ut, säger Mikael Sjöberg.

Arbetsförmedlingen har också enbart räknat på hur många nyanlända som behövs för att med 64 procents sysselsättningsgrad uppnå tillräckligt många skattebetalare. Däremot har förmedlingen inte analyserat den sannolikt samtidigt ökade samhällsekonomiska försörjningsbördan för den andel av de nyanlända som kan väntas få mycket svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Vore det inte, ur ett svenskt samhällsekonomiskt perspektiv, bättre att satsa mer på riktad arbetskraftsinvandring i tydliga bristyrken?

– I en helt fredlig värld skulle det vara ett effektivt sätt att försörja Sverige, svarar Mikael Sjöberg.

– Men jag tänker att Sverige behöver vara både en humanistisk nation med asylinvandring och samtidigt upprätthålla vår välfärd. Därför har vi tittat på är hur många vi med de senaste årens typ av invandring behöver för att upprätthålla det svenska välfärdssystemet.

Generaldirektör Mikael Sjöberg tycker att debatten om invandringen är alltför fokuserad på kostnader:

– Det är inte så enkelt att vi kan lösa problem och minska kostnader genom att säga att lite färre skulle komma hit. Då får vi i stället intäktsproblem, eftersom vi får färre som arbetar. Så det gäller att upprätthålla en hög invandring och samtidigt se över hur integrationen fungerar. Till exempel är det kanske värt en stor initial utbildningskostnad för den som kommer ny till Sverige.