Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Arbetsförmedlingen: Slå ihop lönestöden till ett

Arbetsförmedlingens förslag ska få fler nyanlända och långtidsarbetslösa i jobb. ”Inget enskilt förslag kan lösa den utmaning vi står inför”, säger generaldirektör Mikael Sjöberg.
Arbetsförmedlingens förslag ska få fler nyanlända och långtidsarbetslösa i jobb. ”Inget enskilt förslag kan lösa den utmaning vi står inför”, säger generaldirektör Mikael Sjöberg. Foto: Emil Wesolowski

Arbetsförmedlingens kritiserade flora av nystartsjobb, instegsjobb och tiotalet andra anställningsstöd slås ihop till en enda stödmodell. Krånglet ska bort, och fler arbetsgivare ska få upp ögonen för hur billigt det redan är att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa – utan lönesänkningar.

Förslaget lämnas de första dagarna i mars till regeringen, avslöjar Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg för DN.

För att stävja konkurrenssnedvridning i vissa branscher, där lönesubventioner används alltför flitigt, vill Arbetsförmedlingen samtidigt införa en hårdare prövning av vilka företag som kan få lönestöd, och av hur länge de ska kunna få det.

– Anställningsstöden är ett av de områden där näringslivet är som mest kritiskt mot förmedlingens arbete, och därför har vi valt att gå ganska radikalt fram, säger Sjöberg.

– Det här innebär att det i framtiden blir otroligt mycket enklare för ett litet företag att anställa någon med stöd. Vi tänker oss att subventionerade anställningar fortsätter att växa.

Mikael Sjöberg säger inte rent ut att hans inspel är ett inlägg i debatten för eller emot sänkta löner för nyanlända:

– Det finns inget enskilt förslag som kan lösa den utmaning vi står inför. De närmaste åren måste vi höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda med sju procentenheter. Huruvida olika former av löneförslag behöver finnas med tror jag är underordnat frågan hur många andra sysselsättningsskapande förslag som kommer upp.

Många, inklusive Arbetsförmedlingens egen analyschef, har i låglönedebatten påpekat att Arbetsförmedlingens nystartsjobb, instegsjobb och andra anställningsstöd redan rear ut nyanlända och långtidsarbetslösa till 20–40 procent av den kollektivavtalade lägstalönen. Långt billigare än något av de förslag som lanserats av L, C och KD.

De som pläderar för lönesänkningar medger detta, men hävdar att administrativt krångel skrämmer företagen.

Nu kontrar Mikael Sjöberg med att försöka minimera krånglet.

– I dag är stöden så många att det är svårt och tidskrävande även för våra egna förmedlare att fullt ut behärska alla olika varianter.

Hur ska då det nya enhetslönestödet se ut? Ska det ställa krav på kollektivavtal eller avtalsenliga löner och villkor? Det gör i dag instegsjobben, men inte de mer populära nystartsjobben.

– Där har vi inte satt ned foten än. Men det blir samma regel för alla, säger han.

Hur stor del av lönen ska Arbetsförmedlingen betala? I dag är instegsjobben subventionerade till 80 procent, och nystartsjobben till drygt 60 procent?

– Det blir en subventionsgrad som höjs i takt med hur länge personen varit arbetslös – ett, två eller tre år. Den som nyligen kommit till Sverige hamnar på en högre nivå. Till grundsubventionen kopplar vi ett handledarbidrag.

Foto: Emil WesolowskiFoto: Emil Wesolowski

Över 50 miljarder kronor har bara de senaste sju åren satsats på att göra det billigt att anställa arbetslösa. Men trots det går bara ett fåtal vidare till ett vanligt jobb. Många växlar mellan olika former av anställningsstöd. Arbetsförmedlingens statistik visar att av personer som haft ett nystartsjobb är mellan 40 och 50 procent kvar någonstans på arbetsmarknaden efter tre månader, men då kan det vara med en ny typ av anställningsstöd.

Vad kan göras för att fler ska kunna gå vidare till den reguljära arbetsmarknaden?

– Det är den stora frågan. Om anställningsstödet är enkelt så kanske flera arbetsgivare använder det, då kan vi få upp större volymer.

– En annan del kan vara en bortre tidsgräns, både för företag och individer.

I dag är nystartsbidraget – det stöd som har en riktigt stor volym – en absolut rättighet för alla arbetsgivare utan anmärkning, som anställer en långtidsarbetslös eller nyanländ. Det har inneburit att företag inom bland annat restaurang och taxi öppet annonserar efter personer som kan få bidrag.

– Vi kan tänka oss att lägga in en arbetsmarknadspolitisk bedömning i alla Arbetsförmedlingens stödbeslut, säger Mikael Sjöberg.

– Då kan vi till exempel stoppa företag som använder väldigt många lönestöd men aldrig anställer någon på riktigt. Men det är en balansgång: ska vi ta bort den absoluta rättigheten måste modellen vara väldigt enkel, så att vi kan få in fler företag och nystartsplatser i systemet.

Alla arbetslösa kommer dock inte att hitta riktiga jobb i framtiden heller, konstaterar han.

– Vi kommer att hamna i ett läge där vi måste titta på nya alternativ, offentligt finansierad arbetsmarknad för personer som inte får fotfäste på arbetsmarknaden, oavsett verktyg.

Du menar de nära 40.000 som hittills hamnat i Fas 3? Lite som Samhall?

– Varken som Fas 3 eller som Samhall, som ju inte klarar hur många som helst. En annan form av arbetsmarknad eller stödsystem, med mer meningsfull sysselsättning än Fas 3. Här tittar vi på ett förslag att lämna till regeringen.

Fler enkla jobb behövs, fastslår Mikael Sjöberg. Därför har han sedan i somras upprepade gånger stuckit ut hakan och förespråkat ett rutavdrag på den tidigare nivån, 50.000 kronor per person och år.

– Nu breddar ju regeringen rutavdraget. Då är det ganska självklart att fler hushåll kommer att slå i det nya taket på 25.000 kronor, och därför inte efterfråga så mycket som de annars skulle ha gjort. Det drabbar personer som annars har svårt att få jobb.

Fakta. Borgerliga partier kräver sänkta lägstalöner

Förra året sökte drygt 160 000 människor asyl i Sverige. Av dem tros runt 90 000 behöva komma i arbete. Många av dem saknar grundläggande utbildning.

L, C, KD och många näringslivsdebattörer har den senaste tiden krävt att parterna på arbetsmarknaden enas om sänkta lägstalöner för nyanlända.

Regeringen har, liksom facken med fler, påpekat att Arbetsförmedlingens olika anställningsstöd redan ger företagen stora möjligheter att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa för en bråkdel av de runt 15 000 kronor som L, C och KD föreslår.

I dag finns strax under 200 000 i olika stöd, varav en fjärdedel i nystartsjobb.

Läs mer.