Varje år dör mellan 60 och 70 personer på jobbet. Men det är inte hela sanningen. Arbetslivet fortsätter att skörda offer många år efter att den anställde har slutat jobba. I själva verket dör drygt 1 000 personer av arbetsrelaterade sjukdomar varje år.
Arbetsmiljöverket presenterar i dag en så kallad kunskapsöversikt om den arbetsrelaterade dödligheten i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige.
Professor Bengt Järvholm är överläkare i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och en av de ansvariga för rapporten. Trots att beräkningar av detta slag innehåller en betydande grad av osäkerhet känner han sig säker på att de 1.000 dödsfallen inte är någon överdrift.
– Snarare i underkant, eftersom en del statistik inte täcker personer över 75 år. Vi har heller inte studerat alla sjukdomar, utan koncentrerat oss på dem som har säkra samband med arbetet.
Det är hjärt- och kärlsjukdomar som orsakar flest arbetsrelaterade dödsfall.
– Hjärtinfarkterna sticker ut i vår sammanställning. Vi har inte riktigt sett dem förut. Stress har setts som en trivselfråga, och inte som det livsfarliga arbetsmiljöproblem som det är.
Att ha höga krav på sig, samtidigt som man har låg kontroll över hur arbetet utförs är sådant som skapar stress. Skiftarbete, avgaser och passiv rökning är också riskfaktorer.
– På hjärt- och kärlsjukdomarnas område tror jag att det finns en stor potential för förbättring. Den som har haft en hjärtinfarkt ska kanske inte gå tillbaka till ett stressigt jobb, säger Bengt Järvholm.
Cancer och lung- och luftvägssjukdomar kan också bero på dålig arbetsmiljö. I rapporten går man igenom varje diagnos, och forskarna förklarar hur de kommit fram till hur stor andel av alla dödsfall som är arbetsrelaterad och vad som måste skyllas på exempelvis ärftliga faktorer eller rökning. Hänsyn har tagits framför allt till svenska studier, men också utländska där det varit möjligt, samt dödligheten i Sverige och forskarnas egna bedömningar.