Det mesta av åretas avtalsrörelse kan nu läggas till handlingarna. De senaste stora avtalet undertecknades natten till måndag och gällde hotell- och restaurangbranschen.
DN:s arbetsmarknadsreporter Cecilia Jacobsson förklarar varför det inte blev någon strejk på krogen.
– Hotell och Restaurang och Sveriges Hotell- och Restaurangägare lyckades få till ett avtal bara några timmar innan det skulle ha blivit strejk på 19 hotell i Stockholm, Göteborg och Malmö.
– Avtalet ger löneökningar på 980 kronor i månaden över 25 månader, vilket är nästan på öret vad Handels och Kommunal fick. Något annat hade också varit konstigt. När så här många avtal har slutits är normen väl etablerad och avvikelserna få.
Har det inte varit ovanligt många strejker och strejkvarsel i den här avtalsrörelsen?
– Nej, det tycker jag inte att man kan påstå. Pappers elva dagar långa strejk var anmärkningsvärd, eftersom det var första strejken på 13 år inom industrin, men den omfattade inte fler än 3 000 arbetare. Handels,
– GS och Livs hade varslat, men någon strejk bröt aldrig ut. Det stora IF Metall gjorde upp utan varsel, och det ännu större Kommunal lyckades till och med gå i mål utan medlare, liksom det förut ofta så oroliga Byggnads. Till och med Journalistförbundet gjorde upp utan medlare.
– Elektrikerna strejkar ofta, men de tar ut så få medlemmar att det nästan inte märks i statistiken. Därmed inte sagt att de inte kan åstadkomma stor skada.
Lönar det sig att strejka?
– Knappast, om man ser vad Pappers lyckades uppnå: 0,1 procent mer än andra förbund inom industrin. Man kan också säga som Svensk Handels vd Dag Klackenberg: ”Strejk är omodernt. Men strejkhot är effektivt”.
Är avtalsrörelsen över nu?
– Ja, till största delen, även om det återstår en lång rad mindre avtal. Och i höst ska de statligt anställdas fackliga organisationer upp på banan. Men normen är tydlig: 3,2 procent på 22 månader (motsvarar cirka 3,4 på 24 månader) om man inte får del av någon jämställdhetspott.