Att ärva pengar är inte bra för privatekonomin – i längden. Den som får det där extra tillskottet på kontot har en tendens att arbeta mindre, visar tre Uppsalaforskare.
Forskarna – Mikael Elinder, Oscar Erixon och Henry Ohlsson – har studerat svenska förhållanden och de kommer fram till ännu en slutsats: Ju större arvet är, desto mindre blir arbetsinkomsterna.
Resultatet presenteras i det senaste numret av Ekonomisk Debatt och citeras av Dagens Industri.
”Det motverkar långsiktig förmögenhetsuppbyggnad om arvingar utnyttjar arvet till att konsumera mer eller arbeta mindre”, skriver forskarna i rapporten.
I studien undersöks inkomsterna från arbete och kapital för 232 personer som ärvde pengar under 2004, i snitt 300.000 kronor vardera.
Enligt resultatet minskar arbetsinkomsterna med cirka 9 procent av det ärvda beloppet två till tre år efter arvet, när hänsyn tagits till andra faktorer i en så kallad regressionsanalys.
Samtidigt drar kapitalinkomsterna iväg under de närmaste åren efter arvet för att sedan snabbt avta. Det går inte att utesluta att de ärvda pengarna går till att finansiera en nyvunnen fritid, skriver DI.
Men att mycket pengar skulle leda till bortskämda barn, det tror inte Mikael Elinder, som är doktor i nationalekonomi:
– Nej, det skulle jag inte säga, men de kommer nog att jobba mindre hårt. Men om det är att vara bortskämd vet jag inte. Det kanske är goda möjligheter till ett gott liv, säger han till DI.se.