Astra Zeneca kämpar mot klockan

I fjol ökade Astra Zeneca sin vinst med 28 procent till hela 60 miljarder kronor. Ändå meddelade läkemedelsjätten igår att hela 850 tjänster i Sverige försvinner. Tillsammans med tidigare besparingar innebär det att antalet jobb blir 1.300 färre de närmaste tre åren.

Hur är det möjligt? Förklaringen är att samtidigt som Astra Zeneca just nu går rekordstarkt är osäkerheten om framtiden större än på länge. Med start om ett par år börjar patenten på flera storsäljare att gå ut. Nyligen kom beskedet att magsårsmedlet Nexium, efterföljaren till Losec, förlorar sitt patent i Europa redan 2010 i stället för 2014 som Astra Zeneca räknat med tidigare. Det handlar om 8 miljarder om året i försäljning som Astra Zeneca går miste om.

Problemet är att Astra Zeneca haft förtvivlat svårt att få fram nya läkemedel som kan kompensera för det kommande försäljningstappet. Forskningen har drabbats av en rad bakslag, där nya mediciner visat sig antingen verkningslösa eller ha för allvarliga bieffekter; Iressa mot cancer, Exanta mot blodpropp, Galida mot diabetes och NXY 059 mot stroke är alla projekt som mer eller mindre skrotats. Därmed har mångmiljardbelopp som satsats i forskning och kliniska studier gått upp i rök.

Misslyckandena har gjort att Astra Zeneca som för några år sedan pekades ut som det stora läkemedelsbolag som hade den starkaste uppsättningen kommande läkemedel nu beskrivs som en av de med tunnast porfölj. För att lösa problemen har Astra Zenecas vd David Brennan inlett en offensiv med en rad företagsköp och samarbeten med bioteknikbolag och andra läkemedelsjättar. Den största affären var köpet av det brittiska bioteknikbolaget Cambridge Antibody Technology förra året för totalt nästan 10 miljarder kronor.

Problemet att få fram nya storsäljare är något som Astra Zeneca delar med läkemedelsbranschen i stort. Det gör också att konkurrensen om, och därmed priserna på, bioteknikbolag och forskningsportföljer skjuter i höjden. När kurvorna pekar på fallande intäkter tvingas bolagen också ta itu med kostnaderna. Jätten Pfizer, som äger Pharmacia, ska göra sig av med 10.000 anställda över hela världen, och nu tvingas alltså Astra Zeneca skära ned.

Produktionen av egna läkemedel kommer helt enkelt att bli betydligt lägre än bolaget trodde för bara något år sedan. Men satsningen på forskning utifrån riskerar också att slå mot de egna labben. I anläggningen i Mölndal, där bland annat hjärtmedicinen Seloken, Losec och Nexium tagits fram ska 65 forskare bort.

Astra Zeneca, som bildades 1999 genom sammanslagningen av svenska Astra och brittiska Zeneca, har envist hävdat att bolaget inte behöver göra någon ny stor fusion för att klara sig.

Men om inte Astra Zeneca kan visa att den egna forskningen klarar att ta fram fler framgångsrika läkemedel kan ledningen tvingas att tänka om. Det som lockar i stora sammanslagningar är möjligheter till enorma kostnadsbesparingar (läs mindre personal) och att kombinera forskningen för att säkra tillväxten. Den senaste tiden har spekulationerna om kommande affärer i branschen duggat tätt.

Nyligen har bland annat amerikanska Bristol-Myers Squibb pekats ut som en tänkbar partner till Astra Zeneca. Även brittiska Glaxo Smith Kline har tidigare förekommit i spekulationerna.

Men även om potentialen i samgåenden är stor är också riskerna betydande. Utvecklingen visar att bolag som hållit sig borta från fusioner lyckats bäst.

Astra Zeneca har också en mycket stor kassa att använda för att stärka den egna portföljen. Men dilemmat för David Brennan och Astra Zenecas styrelse är att det också finns en risk med att gå sin egen väg. Om Astra Zeneca inte lyckas med sin nuvarande strategi kan problemen vara akuta om ett par år. Då är förhandlingspositionen i en strukturaffär betydligt sämre.

Hittills har äktenskapet mellan Astra och Zeneca inte varit en succé för aktieägarna. Sedan 1999 har aktiekursen bara stigit drygt 20 kronor (utdelningarna ej inräknade). Det är ett magert facit. Och i slutändan är det ägarnas tålamod som avgör.