Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Atenbörsen störtdök vid öppningen

Foto: AP

Börsen i Aten rasade med hela 23 procent på bara några minuter när handeln återupptogs på måndagen, efter ett fem veckor långt avbrott.

– Tillförsikten bland Greklands konsumenter och företag är skadad, säger Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken.

Fallet stannade dock upp under dagen och vid stängning hade börsen tappat 16,2 procent.

Allt i den grekiska ekonomin är abnormt just nu: Arbetslösheten, som är skyhög, börsfallet, som var blixtsnabbt, och framtidstron som är extremt låg.

Det så kallade inköpschefsindexet mäter hur många inköpschefer som räknar med att expandera nästa månad. I andra länder brukar indexet ligga några procent över eller under 50. I Grekland ligger indexet för industrin på 30,2 i juli, enligt företaget Markit.

Med andra ord: Nattsvart.

Jan Häggström är inte överraskad.

– Allt som drabbat bland annat bankerna, och att grekerna inte kunnat ta ut pengar, har skapat allmän oro.

Under sista helgen i juni rusade greker till bankerna för att ta ut så mycket pengar som möjligt och bankerna stängdes för att inte bankvalven skulle tömmas helt. Landets banker har förlorat 40 miljarder euro sedan december.

National Bank of Greece, landets största kommersiella bank, rasade snabbt med 30 procent när börsen öppnade.

– Investerarna är skeptiska till bankaktier, delvis för att de räknar med att de kommer att få statligt stöd, vilket brukar betyda att värdet urholkas.

De grekiska bankerna har klarat sig bara tack vare att Europeiska centralbanken tillhandahållit kontanter. Bankerna är öppna sedan två veckor tillbaka, men grekerna får som mest plocka ut 420 euro var i veckan.

Sedan i augusti förra året har den grekiska börsens värde halverats. Börsen öppnade igen sedan EU och Internationella valutafonden bestämt att stötta Grekland med krislån på 86 miljarder euro under de närmaste tre åren.

EU har visat stark vilja att behålla Grekland i eurosamarbetet, tycker Jan Hägglund. Men än är krisen inte över.

– Investerarna vill avvakta. Man är bränd av alla turer och vill se vad som händer härnäst. Uppenbarligen räcker inte krispaketen för att få folk att investera i Grekland. Och det är ett av grundproblemen, att investeringsviljan är så låg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.