Ska Grekland ha kvar euron eller inte? Frågan har blivit allt hetare sedan landets premiärminister Giorgos Papandreou, till allas förvåning, utlyste en folkomröstning om nästa EU-paket. DN träffade två greker för att höra deras åsikt.
För Angelos Mouzakitis, universitetslektor i sociologi och filosofi, är svaret enkelt.
– Vi borde stanna i euron. Den ger mer stabilitet än drakmer, säger han under en rast från undervisningen vid privata New York college.
Popmusik strålar ur högtalarna på den pittoreska skolgården när Mouzakitis radar upp argumenten för att behålla euron. Hit hör att drakmer skulle öka klyftan mellan fattiga och rika, att Grekland skulle bli isolerat och att importen blir dyrare. Han går så långt att han ser en risk för hungersnöd om Grekland lämnar euron.
– Vi är inte självförsörjande i jordbruk och med drakmer skulle importen bli dyrare. Jag är rädd för att de som har det dåligt ställt skulle få svårt att klara brödfödan.
Han ser framför sig ett scenario där rika greker, som innan valutaväxlingen sätter in sina pengar på schweiziska banker, köper upp allt som finns att köpa i Grekland när drakman återinförs.
– Marknaden lär värdera drakman lägre än när vi gick med i euron. Då kommer de rika tillbaka med sina pengar och köper allt samtidigt som gapet mellan fattiga och rika ökar.
Han ser också en framtid där Grekland återigen blir ett land med billig arbetskraft och klart lägre levnadsstandard än i resten av Europa.
Angelos Mouzakitis tycker själva idén att folkomrösta är dålig.
– Att efter tuffa förhandlingar säga: låt oss ha en folkomröstning – det är löjligt. Ingen kommer att ta Grekland på allvar efter det här.
Han skulle önska att politiker från alla grekiska partier gick samman i en bredare uppgörelse. Som det är nu har förtroendet för politikerna helt försvunnit.
– Ingen tror på politikerna och ingen vill offra något. Vi har helt förlorat känslan av solidaritet. Vi är redan alienerade från våra ledare, nu kan vi bli alienerade från Europa också.
Premiärminister Papandreou har han helt förlorat förtroendet för och på den punkten får han medhåll av Yannis Koutelidas, kommunikationssamordnare vid ett marint miljöinstitut.
Men Koutelidas har inga problem med en återgång till drakmer. Det viktigaste av allt, menar han, är att Grekland återvinner sin självständighet.
– Vi har gett bort vår nationella bestämmanderätt till EU och IMF. Den måste tas tillbaka, det handlar om vårt lands värdighet. Om det innebär att vi måste gå tillbaka till drakmer så får vi göra det, säger han.
Han tycker det är upprörande hur andra bestämmer över Greklands framtid.
– De kommer hit och bestämmer över våra löner, våra arbetsförhållanden, våra ägarförhållanden. Vi är inte fria.
Blir det en folkomröstning tänker han rösta nej. Han inser att även ett liv utanför euroområdet innebär tuffa tider med besparingar.
– Vi kommer att ha det tufft de kommande 15–20 åren oavsett. Men det är bättre om vi har det svårt under grekiskt styre än under EU och IMF.
Att Grekland skulle bli isolerat vid ett valutabyte ser han ingen risk för.
– Vi hade drakmer lång tid innan euron, vi var inte isolerade då.
Han vill se en utredning som visar vad lånen som nu givit Grekland en så jättelik skuldbörda har gått till. Stora belopp har hamnat i orätta händer, misstänker han. Därefter måste skulden skrivas ned.