Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Att ta bort tatueringar - växande affärsidé

Svenskarnas tatueringsvurm har fått branschen att blomstra. Men nu börjar allt fler ångra sina kroppsutsmyckningar. För laserkliniker och salongerna har vändningen blivit en ny guldgruva.

– Jag får fler kunder för varje månad, säger Leo Fredén, certifierad laserterapeut på Tatueringsborttagning Stockholm.

Svenskarna är som tokiga i att gadda sina kroppar, och de utmärker sig även internationellt. Enligt en undersökning av Metropolitan Report lär Stockholmare vara världens mest tatuerade folk, med undantag av vissa naturfolk: Drygt var tredje storstadsbo mellan 18-49 år har en tatuering, enligt rapporten.

Modetrenden som spänner över alla åldrar, kön och sociala klasser har fått branschen att blomstra de senaste åren. I takt med att allt fler gaddar sig har tatueringssalongerna ökat i en rasande takt. Men trenden har börjat gå i motsatt riktning - nu vill många bli av med sina kroppsutsmyckningar i stället.

Någon statistik över hur många svenskar som tar bort en tatuering finns inte. Men i USA, där de haft ungefär samma tatueringsboom som här, visade en undersökning att 20 procent ångrade att de hade tatuerat sig.

– Vi ser samma utveckling här i Sverige, säger hudläkaren Tore Nilsen.

Trenden bekräftas av de skönhetskliniker som DN har varit i kontakt med: Antalet patienter som vill bli av med sina tatueringar ökar nästan för varje vecka. Uppsvinget har även skapat nya affärsmöjligheter, där allt fler öppnar salonger som bara sysslar med borttagningar.

Leo Fredén är en av dem. Han öppnade sin mottagning i Stockholm i maj i år. Sedan dess har han haft fullt upp och letar ny lokal för att kunna expandera.

– Jag upptäckte att det var otroligt vanligt att man ångrar sig. Men många vet inte om att man kan ta bort en tatuering, säger han.

Majoriteten av kundkretsen är i åldrarna 20-35 år, ungefär 60 procent är kvinnor och 40 procent män. Vanligast är att man ångrar tatueringar som sitter där de exponeras mycket, som på armar och skuldror. Andra skäl kan vara att man inte tycker tatueringen passar personligheten längre, att man har tröttnat på motivet eller att den inte blev som man hade tänkt sig.

– Det är vanligt att man ångrar citat och text, eller om man har tatuerat namnet på sitt ex, säger Leo Fredén.

Mycket handlar också om trender som känns ute och passé.

– Tribalmönster är en sådan. Det är fruktansvärt ute, säger Leo Fredén.

Men att ta bort en tatuering tar tid – och kostar pengar. I gengäld lämnar behandlingen inga ärr.

Metoden som används är laser som skjuter sönder färgpigmenten med en ljusstråle. Normalt måste man göra 6-12 laserbehandlingar, med ungefär åtta veckors mellanrum eftersom huden måste läka mellan gångerna, innan den är borta. Ett enkelt motiv på 5x5 centimeter kan kosta runt 1.000 kronor per gång att behandla.

– Det är dyrare att ta bort en tatuering än att sätta dit den. Och det gör ondare också. Det känns ungefär som att snärta med ett gummiband, säger Kristina Göransson, laserterapeut Växjö Medical Center.

Även om alla tatueringar oftast går att laserbehandla kan reslutatet bli olika bra. Svårast är färgade tatueringar.

–Neonfärger kan vara väldigt svåra att få bort helt och hållet men de går att bleka. Svart går i regel bort helt, säger Kristina Göransson.

Behandlingen är enkel, men ändå inte utan hälsorisker. När färgen frigörs kan pigmenten orsaka allergi, och om man använder en dålig utrustning eller om laserterapeut är outbildad, kan det sluta med brännskador. 

För kunden är det nästan omöjligt att veta vilken kvalitet mottagningen håller, och tillsynen i branschen är bristfällig.

– Vi får ibland in patienter med såriga armar och ärrbildningar för att de har blivit felbehandlade. Det är en okontrollerad bransch, säger Tore Nilsen.

Vad tycker du som läkare om tatueringsmanin?

– Jag tycker inte om den. Folk förstår inte vad de ger sig in på och vill inte tänka på hälsoriskerna. Det finns allergirisker och man kan få infektioner av tatueringar som i extrema fall kan leda till amputationer. De vet heller inte att en tatuering kan försvåra diagnosen av exempelvis hudcancer.

– Jag har svårt att förstå att man väljer att göra något som är så beständigt. Även om riskerna för hälsan inte små så är det verkligen inte något man behöver göra, säger Tore Nilsen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.