Tanken med att avreglera marknader är bland annat att få in flera aktörer som skapar ett konkurrenstryck och pressar priserna. Men denna effekt har inte uppnåtts i Sverige, visar underlag till regelutredningen som ska undersöka avregleringen inom el-, inrikesflyg-, järnvägs-, post-, taxi- och telemarknaden.
- De positiva effekterna på pris-sidan är få. På telekommarknaden fungerar det, men på de andra marknaderna ser man förvånansvärt få effekter, säger LO-ekonomen Dan Andersson som leder utredningen på uppdrag av regeringen.
Den statistik som Statistiska centralbyrån, SCB, har tagit fram visar att fem av de sex avreglerade marknaderna har haft klart högre prisökningar än konsumentprisindex (KPI), som mäter hur konsumentpriserna utvecklar sig i genomsnitt.
Till exempel har priserna på järnvägsresor ökat med 125 procent sedan avregleringen 1988. Det är klart mer än den allmänna prisökningstakten som varit 57 procent under denna period. Priset på el-energi har ökat med 86 procent sedan avregleringen 1996, jämfört med den allmänna prisökningstakten på bara 9 procent sedan dess. Lika illa ser det ut för posttjänster som har blivit 80 procent dyrare sedan avregleringen 1993, jämfört med KPI:s ökning på 14 procent.
Nu är det förstås inte bara nya regler på marknaden som har betydelse för priset. På elmarknaden spelar också vädret in, exempelvis har vi fått se stora uppgångar i elpriset när vattenmagasinen sinat efter regnfattiga månader.
Även förändringar i skatter är av vikt. Exempelvis infördes en moms på tolv procent på posttjänster 1994, denna höjdes sedan till 25 procent året därpå. Men även om hänsyn tas till skatter har priserna på de avreglerade marknaderna ökat snabbare än den allmänna prisutvecklingen, visar SCB:s underlag. Posttjänster har ökat i pris med 44 procent exklusive skatt sedan avregleringen 1993, jämfört med nettoprisindex, där indirekta skatter och subventioner räknas bort, som bara har ökat med 7 procent under samma period.
Allra störst är prisökningen, rensat från skatter, på järnvägsresor i förhållande till nettoprisindex. Järnvägstjänsterna har exklusive skatt gått upp med 112 procent sedan 1988, jämfört med nettoprisindex ökning på 39 procent.
- Efter avregleringarna har priserna skenat i väg på de här marknaderna, konstaterar Stefan Gunér på SCB.
Det stora undantaget är teletjänster där priset har gått ned med 13 procent sedan liberaliseringen 1993, jämfört med en ökning av KPI med 14 procent och 7 procent i nettoprisindex.
Att priserna inte har fallit på flertalet områden behöver inte innebära att liberaliseringarna har varit misslyckade, menar SCB. Även service och valfrihet har ett värde, anser man. Exempelvis pekar SCB på att priset på taxiresor visserligen har blivit högre, men väntetiderna har blivit kortare. Man framhåller också att hushållens valfrihet har ökat på elmarknaden.
Inte heller Dan Andersson vill säga att avregleringarna varit misslyckade. Han menar att flera av de statliga verken var misskötta och att något måste göras. Han tror också att industriföretag mycket väl kan ha vunnit på liberaliseringen av elmarknaden och nu kan förhandla till sig lägre priser, producentpriserna syns inte i den statistik som redovisas här. Problemet är att vanliga konsumenter inte ser förbättringarna.
- Grovfabrikanterna är vinnare på avregleringen av elmarknaden, men inte moster Svea, hennes administrationskostnader har bara ökat, säger han.
Men Dan Andersson ser möjligheter till förbättringar. Han vill bland annat se starkare institutioner och tydligare regelverk gentemot konsumenterna. Hur presenteras närmare när utredningen är klar den 15 januari.
Konjunkturinstitutet har studerat bland annat hur produktiviteten har påverkats av liberaliseringarna. Enligt ekonomisk teori ska avregleringar leda till högre produktivitet, högre sysselsättning och lägre arbetslöshet.
Men några tydliga sådana tendenser har inte Tomas Lindström på Konjunkturinstitutet funnit.
- Tittar man på produktion per person ser vi ingen stark uppgång. Tvärtom går den ner inom lufttransportsektorn, undantaget är telekomindustrin där den går upp. Men sammantaget syns inga jättetydliga produktivitetsresultat, konstaterar han.
Att telekomindustrin skiljer ut sig behöver heller inte bero på avregleringen, här kan också teknikförbättringar spela en stor roll.
- Men den marknaden är det närmaste man kan komma läroboksexemplet med högre produktivitet och flera aktörer på marknaden, säger Dan Andersson.