Men analytiker ser ingen anledning för börsbolagen att snåla med utdelningarna till aktieägarna.

– Jag tror att utdelningarna kommer att öka. Och det beror på att resultaten trots allt är högre än förra året, säger Peter Malmqvist, fristående finansanalytiker.

I våras delades cirka 140 miljarder kronor ut till aktieägarna, exklusive inlösenprogram och aktieåterköp.

Det är i bokslutsrapporterna, en bit in i januari och några veckor framåt, som styrelsernas förslag till aktieutdelningar vanligen presenteras. Det är sedan årsstämmorna som några månader senare tar de formella besluten.

Peter Malmqvist bedömer, baserat på bolagens vinstutveckling och oerhört starka finansiella ställning, att de ordinarie utdelningarna totalt sett ökar med cirka tio procent.

– Visst, vi har en osäkerhet i världsekonomin. Men lönsamheten är extremt stark. Avkastningen på eget kapital ligger på uppemot 17–18 procent, i ett läge då inflation och framför allt räntor är på försumbara nivåer.

Om prognosen besannas hamnar direktavkastningen på börsen, utdelningarna i förhållande till börsvärdet, på närmare fem procent. Det är en mycket hög nivå, inte minst jämfört med statsobligationsräntorna.

– Vi har inte ens varit i närheten av att ha en direktavkastning som är dubbla tioårsräntan och mer därtill. Och det speglar en extrem osäkerhet kring konjunkturutvecklingen, säger Malmqvist.

Även Magnus Dagel, aktiestrateg på Nordea, räknar med en mycket god direktavkastning på börsen.

– Min bästa gissning är att man håller utdelningarna konstanta. Och i och med att kurserna har fallit så har ju direktavkastningen gått upp, säger han.

Enligt Dagels beräkningar kommer de 30 största bolagen, de så kallade OMXS30-bolagen, på Stockholmsbörsen gå ur 2011 med en sammanlagd nettoskuld på 64 miljarder kronor. Årsvinsten väntas uppgå till nästan 300 miljarder kronor.

– Vinsterna och kassaflödena är så pass bra att pengarna räcker till både amorteringar, investeringar och till att behålla bra utdelningar, säger han.