Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Bäddat för problem med delningstjänster

Fler kan få jobb när tjänsteföretag som Airbnb och Uber växer sig allt starkare.

Men risken är lönedumpning och sämre villkor. Medan företagen håvar in pengar tar de som utför tjänsterna risken och står för försäkringarna.

Delningsekonomi, att hyra, låna, dela eller byta saker, växer sig allt starkare. Airbnb, en plattform för privatpersoner som hyr ut sin lägenhet, värderas numera till nästan 200 miljarder kronor. Inom tio år beräknar revisionsfirman PWC att delningsekonomin omsätter 300 miljarder euro, 2.800 miljarder kronor globalt. Och i Sverige har en av tio testat delningsekonomin genom att hyra, hyra ut eller dela saker med varandra.

Här finns många fördelar. Tjänster blir billigare när transaktionskostnader försvinner och fler får möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.

Men än så länge är reglerna oklara och risker för dumpning av både löner och villkor överhängande, menar Lars Jagrén, chefsekonom på fackförbundet Unionen.

– Risken är att vi får en kapplöpning mot botten vad gäller löner, villkor och priser.

Han konstaterar att det finns många gråzoner i delningsekonomin.

– Till exempel vilket lagsystem ska användas? Ska de som utför tjänsten betraktas som anställda eller egenföretagare? Hur ska inkomsten beräknas och vilka skatter ska betalas, frågar han sig.

Idén bakom delningsekonomi är egentligen enkel. Digitala nätverk ser till att kunder genom en enkel knapptryckning i en app eller på datorn kan hyra en lägenhet, samåka eller byta saker. Bakom plattformarna står företag som Uber, Airbnb, Lyft och Taskrabbit. De förmedlar tjänsten som utförs av frilansar som går på f-skattesedel.

Samhällskontraktet förändras. Risken förflyttas till individen, medan entreprenören kan stå där och bara håva in

Det skapar en ny typ av arbetsmarknad. De som arbetar för entreprenörerna behandlas som anställda vad gäller prestation och arbetstid. Men de får stå för försäkringar och säkerhet själva.

– Samhällskontraktet förändras. Risken förflyttas till individen, medan entreprenören kan stå där och bara håva in, säger Anders Sandoff, lektor i industriell och finansiell ekonomi vid Göteborgs universitet.

Anders Sandoff menar att det positiva är att personer som tidigare har haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden får en chans.

– Men vill vi att det här ska bli en norm? Jag tror att de flesta inte tycker att det är önskvärt. De här systemen tar inte hänsyn till den svagare parten, entreprenörerna tänker inte på människor som har det svårt säger han.

Anna Felländer, chefsekonom på Swedbank, ser ingen hejd på utvecklingen. Hon pratar om en ”febril framväxt” vid sidan av den traditionella ekonomin. Och till mesta del är det positivt, menar hon.

– Det här gör att hushållen kan använda sina resurser mer effektivt och skapar värde i BNP i form av flera transaktioner.

Hon påpekar att kunderna spar tid och kan få varor och tjänster till ett lägre pris när flera led hoppas över.

– Det här rusar fram, men regelverket har inte hängt med. Vi behöver klara tydliga regler som skyddar individerna när risken flyttas till dem.

En del framhåller också att delningsekonomi skulle bidra till ett mer hållbart samhälle. Här finns till exempel företag där man kan hyra en borr, i stället för att köpa den. Men Anders Sandoff tror inte på den förhoppningen.

– Det där tror jag är önsketänkande. När du behöver en borrmaskin vill du ha den direkt, inte boka och riskera att den är upptagen. Då tror jag att många hellre köper en billig på Clas Ohlsson.

 

Linus Larsson: Modellen gynnar bara få företag

Taxichaufförer i Brasilien protesterar mot Uber. Foto: AP

Ordet delningsekonomi borde försvinna. Det är inte mycket av det som får denna etikett som egentligen handlar om att dela på resurser.

Airbnb-modellens förespråkare lägger gärna fram ett idylliskt ideal: Bilar, bostäder, verktyg och gud vet allt ska hyras ut när det inte används, på en marknad som har gjorts möjlig med internets och smarta mobilers hjälp.

Vissa av tjänsterna har sådana inslag. Airbnb gör att tillfälligt tomma lägenheter blir hotellalternativ för turister, även om verksamheten i delar av USA har professionaliserats så till den grad att hela kvarter mestadels utgörs av Airbnb-lägenheter. I fallet Uber är det svårt att se något delas över huvud taget. Det är helt enkelt ett alternativ till taxi.

 

Det handlar inte om delning. Det handlar om prispress, en förändrad arbetsmarknad och att ett fåtal företag lägger under sig marknader som tidigare dominerades av lokala aktörer.

 

Det betyder inte att fenomenet saknar betydelse. Airbnb äger inga fastigheter, Uber inga bilar. Ändå är de enorma aktörer inom sina områden med nära nog global räckvidd. Deras roll är inte att göra delning möjlig, utan att lägga sig som ett förmedlande lager mellan kund och leverantör.

Leverantör? Ja, så måste man se den som utför arbetet, men som i ett mer traditionellt arrangemang hade varit anställd. Kalla det ”on demand-ekonomi”, ”F-skatteekonomi” eller vad man vill, det är relationen mellan köpare och säljare som utmanas.

I den ultimata Uber-ekonomin säljs arbetskraft på lösvikt. På en digitalt optimerad marknad räcker ett klick i appen för att visa att man vill köpa en tjänst. På andra sidan svarar den med tid och vilja att ta sig an uppdraget. Man kan räkna med att fler marknader transformeras på samma sätt. Det kan få enorma konsekvenser för priser och tillgänglighet men framför allt för arbetslivets tillvaro.

Man kan räkna med att det kommer utkämpas åtskilliga strider om arbetsrätt, kollektivavtal och löner. Det kompliceras dessutom rejält av att merparten av bolagen är baserade i länder långt borta, oftast på den amerikanska västkusten.

Arbete på lösviktsmodellen har gynnat några få, enorma företag som agerar globalt. Skalfördelar, enorma investeringar och starka varumärken har gjort att vi har samma Uber i San Francisco och Stockholm och samma Airbnb i New York som i Halmstad.

Man måste ta det som kallas delningsekonomi på allvar, men hålla huvudet kallt inför utopiska idéer av vad den skapar. För det handlar inte om delning. Det handlar om prispress, en förändrad arbetsmarknad och att ett fåtal företag lägger under sig marknader som tidigare dominerades av lokala aktörer.

Fakta. Exempel på delningsföretag

Airbnb. En plattform för uthyrning av boende i privata bostäder. Vid årsskiftet 2014/2015 stod Airbnb för 17 procent av övernattningsrummen i New York.

Uber. Konkurrerar med taxi. Kunder kan efterfråga en ledig bil via en mobilapp. Uber finns i 58 länder och 300 städer.

Toolpool. Här kan kunder hyra verktyg. Finns i Malmö och Oslo.