I Norden och Baltikum har Telia Sonera stabil lönsamhet men låg tillväxt. Därför letar bolaget sedan många år tillbaka efter nya, snabbväxande marknader och investerar tungt i Centralasien. Förra året var rörelsevinsten från bolagen där över 13 miljarder kronor.

Ett viktigt bolag i den strategin är börsnoterade Turkcell, där Telia direkt och indirekt har 38 procent av aktierna och är största ägare.

Problemet är att Telia och turkiska Cukurova, som har 14 procent i Turkcell, sedan många år tvistar med varandra. Det gör bland annat att Turkcells expansion försvåras. För en vecka sedan ledde bråket till att en extra bolagsstämma i Turkcell avbröts och Telia får därmed inte någon aktieutdelning från det lönsamma företaget. För 2009 fick Telia motsvarande omkring 1,5 miljarder kronor i utdelning.

Telia planerar att begära ytterligare en extrastämma för att avsätta ordföranden för Turkcell och bana väg för fler oberoende ledamöter i styrelsen.

Denna gång kan man stödja sig på ett nytt regelverk i Turkiet.

Tillsammans med Turkcell äger Telia också företag i Ryssland och Vitryssland. Regimerna i Vitryssland och i flera centralasiatiska länder kränker mänskliga rättigheter, enligt utrikesdepartementet. Inför valet i Vitryssland tidigare i år vittnade oppositionspolitiker om att deras telefoner avlyssnades, vilket fick Amnesty, Publicistklubben och Svenska Pen att protestera mot övervakningen och Telias roll.

Vid bolagsstämman i våras ställde Carina Lundberg Markow, ägaransvarig hos Folksam, frågor om verksamheterna i Centralasien.

–  I utrikesdepartementets rapporter om problematiska stater finns flera av de här länderna med. Med de lokala avtal som Telia har slutit finns hela tiden risken att landets egen befolkning kan övervakas, säger hon till DN.

Telia Soneras informationsdirektör Cecilia Edström hänvisar till att bolaget måste följa ett lands lagar för att kunna bedriva verksamhet och ha kvar sin licens.

– Det vi noga följer är att en begäran om information om våra kunder ska vara skriftlig, komma från rätt myndighet och vara förankrad i lagstiftningen, säger hon.

Carina Lundberg Markow efterlyser i stället internationella avtal som följer FN-systemet. Hon hänvisar till att bland annat Microsoft, Google och Yahoo anslutit sig till Global Initiativ Network för att inte stater vid affärer ska kunna spela ut leverantörer mot varandra.

– Det fungerar för internetleverantörer som inte har en tydlig geografisk hemvist, säger Cecilia Edström. Vi har en egen integritetspolicy som hanterar dessa frågor. Mellan teleoperatörer, som är hårdare styrda av nationella regler, förs liknande diskussioner som vi hoppas ska leda till ett gemensamt ramverk.

Förutom aspekten runt mänskliga rättigheter finns också finansiella risker att göra affärer med odemokratiska stater.

– Centralasien har regimer som har likheter med dem i Egypten och Libyen före upproren där. Vi vet inte vad som kan hända i Centralasien, och Telia Sonera får inte riskera att hamna i en sits att man varit en repressiv regim behjälplig, säger Carina Lundberg Markow.

Cecilia Edström säger att Telia är medvetet om problemen.

– Samtidigt är våra tjänster en viktig förutsättning för ekonomisk utveckling och ökad öppenhet.