Hushållens bolånefest riskerar att sluta i en baksmälla på bomarknaden. Den snabba pris- och skuldsättningsspiralen, innebär stora risker för låntagarna och svensk ekonomi enligt Statens bostadskreditnämnd, BKN.
Under årets första tre månader ökade hushållens bostadslån i en årstakt av 8 procent. Sverige fortsätter därför även i år att ha en av de snabbaste ökningarna i världen av bostadsskulderna.
– Vi har en pris- och skuldsättningsspiral på bostadsmarknaden. Sverige är ett av länderna i OECD med den största ökningen av bostadslån. Det finns ett samband mellan snabb skuldtillväxt och efterföljande djupa ekonomiska kriser, säger Bengt Hansson, analytiker på BKN, till TT.
Det är en av slutsatserna i den nya BKN-rapporten om riskerna med den svenska bolånemarknaden. BKN står fast vid bedömningen att bopriserna kommer att rasa med 20 procent inom tre—fem år.
– Hushållens bolåneskulder förväntas överskrida 2.000 miljarder kronor i år. De är mycket sårbara vid räntechocker och de senaste årens snabba skuldsättning har förvärrat situationen, säger Bengt Hansson.
Det är rörliga bolån som numera gäller för hela pengen. Andelen rörliga bolån har ökat till 80 procent. För drygt tio år sedan valde endast vart femte hushåll rörlig ränta.
Skillnaden mellan rörliga och bundna räntor har sedan slutet av 1990-talet varit cirka 1,5 procentenheter enligt BKN.
– Hushållen kommer förr eller senare att möta högre räntor även om räntorna för närvarande är nedpressade på grund av den offentliga statsskuldskrisen. Men Riksbanken räknar med en "normal" reporänta om knappt tre år på 4 procent, vilket innebär bolåneräntor på runt 7 procent, säger Bengt Hansson.
– Det borde finnas möjlighet för svenska hushåll att binda räntan i 30 år, som man kan göra i exempelvis USA och Danmark. Det handlar främst om unga och högbelånade hushåll, som inte orkar hänga i räntesvängningarna.
Den snabba ökningen av hushållens skulder innebär också stora risker för svensk ekonomi, enligt Bengt Hansson:
– De länder som haft en snabbt växande skuldsättning under 2000-talet är också de länder, som haft den svagaste ekonomiska utvecklingen under finanskrisen.