Oro för baltiska devalveringar pressar kronkursen. Och om farhågorna besannas väntas ett ras.
- Jag skulle tro att det blir en väldigt kraftig försvagning direkt, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, om vad som väntar kronan vid ett besked om devalvering i Lettland och/eller övriga baltiska länder.
Men redan nu pressas kronans växelkurs av rädsla för en fördjupad ekonomisk kris i Baltikum, där svenska banker har lånat ut hundratals miljarder kronor.
Den senaste vågen av oro utlöstes av Riksbankens besked på onsdagen, att valutareserven ska förstärkas med 100 miljarder kronor. Åtgärden ses bland vissa aktörer på marknaden som en förberedelse för en devalvering i först Lettland och därefter i övriga baltiska länder.
Devalveringar, nedskrivningar av valutakurserna, i Baltikum skulle sannolikt leda till kraftigt ökade kreditförluster för de svenska bankerna och därmed skada Sveriges ekonomi.
Finansmarknadsminister Mats Odell försäkrade på torsdagen, med hänvisning till Riksbanken och Finansinspektionen, att bankerna skulle klara ett sådant scenario. Samtidigt gick centralbankerna i både Lettland, Estland och Litauen ut och förklarade att de inte har några planer på att devalvera.
Det lindrade spekulationerna något men hejdade dem inte helt. Både kronkursen och bankaktierna, framför allt Swedbank och SEB som har störst exponering mot Baltikum, fortsatte att falla på torsdagen.
Annika Winsth vill inte uttala sig om sannolikheten för devalveringar i de baltiska länderna.
- Nej, jag vill inte säga mer än att det hänger på gärdsgården.
Enligt Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, kan det bli Internationella valutafonden (IMF) som avgör frågan. I juni ska IMF bedöma om Lettland styrt upp sin budgetpolitik tillräckligt mycket för att ytterligare nödlån ska komma i fråga.
- Tycker man då att man inte har gjort tillräckligt så är det möjligt att man inte betalar ut, och då ökar sannolikheten för en devalvering, säger Hermansson.
Hon påpekar att de svenska bankerna påverkas negativt redan av de så kallade interna devalveringar som Lettland genomfört, bland annat har lönerna för offentliganställda sänkts kraftigt. En "riktig" devalvering behöver, åtminstone inledningsvis, inte få så mycket större skadeverkningar, enligt Hermansson.
- Sedan kan det eventuellt bli fler konkurser i företagssektorn till exempel. Men det är svårt att avgöra vilka effekterna blir.