Storbankernas inblandning i baltkrisen innebär nu högre boräntor för de svenska hushållen. Och blir det dessutom en devalvering i Lettland blir det förmodligen ännu värre, enligt ränteanalytiker.
Det finns en direkt koppling mellan stigande räntor och de svenska bankernas vidlyftiga utlåning i Baltikum och de risker de utsatt sig för.
- Investerarna vill få mer betalt för risken, säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB som på nytt höjde boräntorna på fredagen.
- Den ökade risken hänger ihop med bankerna och det finansiella systemet i Sverige, säger Erica Blomgren, räntestrateg på SEB.
Den förnyade baltfrossan tog fart för en vecka sedan. På den tiden har skillnaden mellan räntorna på bostadsobligationer och statsobligationer gått isär med uppemot 0,10 procentenheter - ett mått på risken i det svenska banksystemet som hänger ihop med framför allt SEB:s och Swedbanks stora utlåning i Baltikum.
Och när räntorna på bostadsobligationerna stiger innebär det högre boräntor för hushållen.
- Höjningar hänger ihop med det, säger Tor Borg.
Blir det dessutom en devalvering kan hushållen få räkna med än högre räntor, åtminstone bundna boräntor.
- Risken är att trenden då förstärks, säger Erica Blomgren.
Tor Borg tror dock att räntehandlarna på de finansiella marknaderna redan delvis prisat in en devalvering i Lettland, det vill säga det finns ganska stora förväntningar på att den lettiska regeringen inte kommer att orka hålla emot och att en devalvering kommer inom kort.
Under den senaste veckan har flera bolåneföretag höjt sina bolåneräntor och på få fredagen kom ännu en våg. Hos SBAB har den femåriga räntan stigit från 4,40 till 4,67 procent på tre veckor.