Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Banken har aldrig tjänat så mycket på ditt bolån

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den låga räntan gör att hushållen tycker att bolånen är billiga. Men den skapar också utrymme för bankerna att mjölka kunderna än mer – de har aldrig tjänat så mycket på bolånen som de gör nu. Det är omotiverat mycket anser Finansinspektionen.

En genomsnittlig bolåntagare har i dag en tremånadersränta på 1,56 procent. Det tycker många är riktigt lågt. Boendet har blivit väldigt mycket billigare de senaste åren. Men faktum är att bankerna trots detta tjänar mer pengar än någonsin på bolånen. Trots tuffare tider med minusränta så visar prognoserna att de fyra storbankerna går mot rekordvinster, visar DN:s genomgång.

De har nämligen inte sänkt bolåneräntorna på långa vägar så mycket som de skulle kunna.

När bankerna krigade om bolånekunder kunde de ha marginaler på 0,4-0,7 procent i påslag på lånen.

När det var finanskris låg den genomsnittliga bolånemarginalen för bankerna på 0,2 procent.

Men sedan dess har bankernas bolånemarginal stigit som en raket – i juni låg marginalen på hela 1,65 procent, visar kvartalssiffrorna från Finansinspektionen. FI

Så mycket har bankerna aldrig tidigare tjänat på svenska folkets bolån.

Att hushållen inte känner av marginalen på samma sätt som när räntan är hög, gör att bankerna kan fortsätta att mjölka bolånekunderna på pengar – utan att folk protesterar.

Enligt Finansinspektionen fanns det visserligen ett behov hos bankerna att öka sina marginaler efter finanskrisen, dels för att de finansiella systemen skulle bli stabila, dels för att nya regler kräver att bankerna har större reserver.

Men de nuvarande vinstnivåerna på bolånen är omotiverat höga, och ett problem ur ett konsumentperspektiv.

– Marginalerna har ökat mer än vad som är i linje med behoven. Vinsterna är väldigt höga och vi skulle inte se det som ett problem om konsumenttrycket blev högre att pressa marginalerna lite grann, säger Henrik Braconier, chefsekonom på FI.

Det FI kan göra är att bidra med information om bankernas räntor och marginaler, menar Henrik Braconier.

Sedan en tid tillbak sammanställer därför myndigheten vad bankerna har för genomsnittsräntor och påslag. Sedan är det upp till konsumenterna att agera på informationen, och söka sig till de billigare alternativen.

Enligt Braconier är inte heller den pågående diskussionen om hushållens höga bolåneskulder något skäl för att bankerna skulle hålla uppe marginalerna.

– Några tiondelar på bolånen är inte det som är den stora frågan, den stora frågan är att räntenivån ligger så långt under det som är normalt, säger Henrik Braconier.

Även om bolånekunderna i dag inte känner något stort behov av att pruta på lånekostnaderna tror Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, att det kommer att bli ändring framöver.

– Om 3-4 år när räntan åkt upp kommer folk att börja känna av vad det kostar att låna, då kommer man att tvingas pruta för att kunna bo kvar i lägenheten, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Han tycker att bankernas höga marginaler sticker i ögonen.

–Folk förstår inte vad de betalar, att det blir miljontals kronor i onödan under en livstid. Det ser ut som små siffror 0,7 procent, men det blir dyrt i det långa loppet.

Enligt Hemberg kan en genomsnittlig prutare få ned bolånet med 0,4-0,5 procentenheter.

– Det gör en miljon i skillnad på en livstid. Men det tänker inte folk på när räntan är låg, säger han.

Bankerna försvarar sina höga marginaler med att man enligt nya regler måste ha en hög soliditet, pengareserv, att ta till vid kriser.

– Men det är bara nys, bankerna är väl rustade, säger Claes Hemberg.

Diskussionen om bolånebubblan och hushållens överbelåning på bostäder gör också att bankernas påslag på bolånen hamnat i skymundan, eftersom risken är att ännu lägre bolåneräntor skulle leda till högre belåning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.