Sedan två år tillbaka har de stora internationella betalningsföretagen – som Visa, Mastercard och Paypal – vägrat förmedla pengar till visselblåsarorganisationen Wikileaks. Det finns inga domar eller bindande politiska beslut som tvingar dem till detta. Däremot har Wikileaks brännmärkts av många politiker och debattörer i USA efter att man publicerat stora mängder hemliga dokument från den amerikanska militären och regeringen.

Läs mer: Sargat Wikielaks ännu vid liv

Betalningsföretagen fann därför för gott att hålla säkerhetsavstånd till den omstridda organisationen och upphörde förmedla pengar dit. Nu vill Piratpartiet (PP) rikta strålkastarljuset mot de svenska bankernas roll i detta. I dag måndag har man lämnat in en anmälan till Finansinspektionen.

– Vi tycker det är bekymmersamt att företag som Visa och Mastercard får så stor makt att de kan bestämma hur vi spenderar våra pengar. Du ska få skänka pengar till vilken organisation du vill som är laglig, säger Anna Troberg, PP:s partiledare, till DN.se.

Troberg har förståelse för att svenska banker som använder de här internationella företagens tjänster sitter i en ”knivig situation. Men hon anser att de ändå borde ta strid för sina kunder.

– Vi tycker att de borde sätta hårt mot hårt och säga: vi har faktiskt ett uppdrag att förmedla pengar och så länge det inte är något olagligt ska vi inte lägga oss i. Tyvärr viker sig bankerna för de här företagen och ger upp utan att ens ha försökt. En enskild bank kanske inte kan göra så mycket men de skulle kunna gå samman i den här frågan och på det sättet bli starkare.

Piratpartisten Erik Lönroth har arbetat med att formulera anmälan till FI.

– Vi ser det här ur ett demokratiperspektiv. Det är väldigt allvarligt om utländska företag kan diktera villkoren för yttrandefriheten. Men vi tror att vi i Sverige egentligen har ganska bra bankregler och det är därför vi vänder oss till FI, säger Erik Lönroth till DN.se.

Blockaden från betalföretagen har orsakat Wikileaks stora finansiella problem som lett till att publiceringsverksamheten tills vidare måste upphöra. Organisationen uppger nu att man skrapar på kassakistans botten.

Johan Terfelt, chef på Finansinspektionens enhet för betaltjänster, bekräftar att myndigheten har tagit emot anmälan.

– Vi kommer nu att undersöka vad som har skett och utvärdera om det finns skäl för oss att ingripa, säger Terfelt till DN.se.

Det regelverk som frågan faller inom är enligt Terfelt lagen om betaltjänster. Där anges när banker och andra har rätt och skyldighet att stoppa betalningar.

– Lagen säger att om det inte finns legal grund att neka en betaltjänst så ska man genomföra den. Ett starkt exempel på legal grund är om man inte kan identifiera kunden, vilket man är skyldig att göra för att förhindra penningtvätt.

Även misstanke om terroristfinansiering är enligt Terfelt tvingande skäl att stoppa betalningar. Han vill inte i nuläget uttala sig om vilket självständigt ansvar en svensk bank har när ett företag som Visa fattar beslut om en betalningsblockad

– Den frågan får jag passa på, vi har inte tidigare haft anledning att ta ställning till det, säger Johan Terfelt på Finansinspektionen.