Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Banker och AP-fonder sviker offren i Sudan”

Svenska banker och AP-fonder som äger aktier i Lundin Petroleum sviker offren i Sudan. Det anser Fair Finance Guide och Amnesty Sverige sedan ingen av bankerna eller AP-fonderna röstat för en motion om kompensation för de som drabbades av bolagets härjningar i landet.

Vid förra veckans stämma i Lundin Petroleum lades en motion om att kompensera de människor som drabbades av bolagets aktivitet i Sudan fram. Lundins verksamhet i landet, som pågick 1997-2003, drev folk bort från sina hem och ökade antalet döda i inbördeskriget väsentligt, hävdar människorättsorganisationer.

Dessutom pågår en brottsundersökning mot ledande personer i bolaget. Lundins ordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter är delgivna misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott. Något som de hela tiden har nekat ansvar till.

Men trots den kritik som framkommit fick motionen klent stöd på stämman, bara 0,1 procent stödde den, medan över 99 procent röstade emot. Ingen av de svenska banker eller AP-fonder som är aktieägare i bolaget röstade för kompensation. Antingen röstade de nej eller valde att avstå från att rösta. Det är för dåligt, menar Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter.

– Att bankerna och AP-fonderna inte agerat mer under så många år är framför allt ett svek mot offren i Sudan, men också mot bankkunderna och pensionsspararna som de lovat att respektera mänskliga rättigheter, säger han.

DN skrev för några veckor sedan om en rapport från Swedwatch och Fair Finance Guide där bankerna och AP-fonderna får underkänt för hur de agerat som aktieägare i Lundin. De borde ha gjort mer för att påverka bolaget när rapporterna om att internationella oljebolag begått brott mot mänskliga rättigheter i Sudan kom från organisationer som FN, Amnesty och Human Rights Watch.

I rapporten får också bankerna och AP-fonderna kritik för att 2012 ha röstat mot ett förslag rån Folksam om en oberoende utredning av Lundins agerande i Sudan. Bara andra AP-fonden stödde det förslaget. Då hänvisade bankerna till att de vill avvakta brottsutredningen. Av samma skäl röstade de nej till kompensation förra veckan. Men det är att ducka för ansvar, menar Jakob König.

– Att avvakta rättsprocessen håller inte som försvar eftersom den processen inte bedömer företagets ansvar utifrån FN:s riktlinjer. Dessutom är utgången osäker och tar väldigt lång tid, och även vid en eventuell dom skulle en bara en bråkdel av offren få rätt till kompensation, säger han.

Kathleen McCaughey på Amnesty Sverige stämmer in i kritiken.

– Enligt FN:s riktlinjer krävs ingen dom för att ett företag ska ta ansvar. Riktlinjerna gäller så fort ett företag haft negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Det här är dessutom riktlinjer som både Lundin Petroleum och alla bankerna lovat att följa, sägar hon.

Nordea motiverade sitt beslut att inte stödja motionen med att man inte ”kan straffa bolag retroaktivt” och att det inte finns en dom mot bolaget.

DN har också sökt tredje AP-fonden utan framgång.

Fakta.

Totalt ägde svenska banker och AP-fonder aktier till ett värde av 3,6 miljarder kronor i Lundin 2016.

Lundin Oil, som bolaget hette då, erhöll rättigheter att leta efter olja i "Block 5A", i södra Sudan 1997, mitt under brinnande inbördeskrig.

Internationella oljebolags verksamhet i landet gjorde det redan blodiga kriget ännu värre, hävdar internationella rapporter från organisationer som FN, Amnesty International och Human Rights Watch.

Kampen om att kontrollera oljefälten ökade krigsviljan och ledde till fler civila dödsoffer, sönderbrända byar och folk på flykt, än annars, hävdar de.

Lundin har särskilt uppmärksammats för sitt bygge av en väg, en bro och en landningsbana. Den förbättrade infrastrukturen gjorde att militären kunde ta sig fram snabbare och bidrog till att sprida kriget geografiskt, hävdar kritikerna. Byar längs vägen brändes till marken, bron underlättade för regeringstrupper att gå in och döda civila och landningsbanan blev högkvarter för den sudanesiska armén.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.