Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Bankerna står inför en digital revolution

Anna Felländer, digitaliseringsekonom på Swedbank, tror på bitcoin som valuta – förutsatt att den stöds av blockkedjor.
Anna Felländer, digitaliseringsekonom på Swedbank, tror på bitcoin som valuta – förutsatt att den stöds av blockkedjor. Foto: Sören Andersson

Tekniken bakom den virtuella valutan bitcoin ställer bankerna inför en utmaning. Jobb kommer att försvinna, samtidigt som nya kommer till. Och innan blockkedjor kan användas skarpt måste ett tillförlitligt och säkert system byggas upp.

Tekniken kan ge snabbare och billigare tjänster för kunderna - om bankerna kan lösa knuten med säkerheten. Men den digitala valutan Bitcoin har fått ett rykte om sig att användas av kriminella, eftersom det inte går att spåra vem som står bakom en viss transaktion. Ändå är det just tekniken bakom valutan som lockar bankerna.

Tekniken kallas för blockchain, eller blockkedja på svenska. Och den kan leda till en revolution för bankvärlden.

Vitsen med blockkedjan är att ett mycket stort antal datorer verifierar, bekräftar, en transaktion - till exempel en internationell betalning. Datorerna övervakar varandra. En enskild aktör kan alltså inte manipulera systemet. Datorerna bekräftar gemensamt att en transaktion görs, varifrån den kommer och vart den ska - även om de inte kan se vem som skickar och vem som tar emot transaktionen.

Det här sker snabbt och eftersom det är automatiserat blir kostnaden för överföringen försumbar. Det finns ingen mellanhand och ingen centralbank.

Det finns andra virtuella valutor, vid sidan av bitcoin, men just bitcoins blockkedja är den som har mest mognad.

– Den har en kritisk massa av anhängare och datakapacitet, vilket skapar den självreglerande funktionen som slopar mellanhanden, säger Anna Felländer, digitaliseringsekonom på Swedbank.

– Man får ett maskineri av tillit utan en överordnad centralbank eller en mellanhand, tillägger hon.

Felländer är entusiastisk när hon beskriver vad som kan bli en verklighet om några år. Blocken som innehåller information, kan innehålla så mycket mer än en betalning. De kan innehålla alla möjliga finansiella tillgångar som förs in i kedjan.

– Det kan vara ett lånelöfte, en fullmakt, en bit mark, säger hon.

Det här betyder att det inte endast är en automatisering av transaktioner, utan en digitalisering av väldigt mycket av det banker gör. Besparingarna kan bli enorma. Den spanska multinationella storbanken Santander spår att år 2022 kommer blockkedjetekniken att leda till årliga besparingar för världens banker i storleksordningen 20 miljarder dollar (cirka 170 miljarder kronor). Och då är fortfarande tekniken bara i startgroparna.

Det får givetvis följder för de som arbetar i bankvärlden.

– Det försvinner tjänster, men nya uppkommer, säger Anna Felländer.

De nya tjänsterna tror hon kommer att handla om det som digitaliseringen inte kan göra, det vill säga fysisk kontakt mellan bank och kund.

Det kommer dock att dröja åratal innan den vanliga bankkunden märker av tekniken. Ett 40-tal stora banker arbetar sedan något år tillbaka gemensamt på att se hur tekniken kan användas. SEB och Nordea tillhör dem. Nicolas Moch, ansvarig för informationsstrategi på SEB, säger att än så länge så testas systemet enbart genom fejkade internationella transaktioner mellan bankerna.

– Men vi är fortfarande långt ifrån att våra kunder ska kunna använda tekniken för alla sina internationella betalningar, säger han.

Ett problem för bankerna är att de partners de eventuellt ska samarbeta med när det gäller blockkedjor måste uppfylla stränga krav. Det måste finnas en struktur där lagar och regler gäller även för aktörerna i en blockkedja och som bankerna kan lita på.

Det är också därför, menar Moch, som bankerna än så länge inte vill använda sig av bitcoin.

– Att vi inte godkänner bitcoin har att göra med att vi inte kan uppfylla våra åtaganden gällande penningtvätt eller terrorfinansiering, säger han.

Dessutom, påpekar Moch, finns det inte en centralbank eller någon annan auktoritet dit man vända sig om något blir fel. Tappar man sitt lösenord till bitcoin, tappar man också sina pengar.

– Även om bankerna går omkull så finns det en insättningsgaranti. Det finns det inte i bitcoin, lägger han till.

Blockchain, eller blockkedja på

Blockchain, eller blockkedja på svenska, kan liknas vid ett spindelnät av tusentals datorer som alla verifierar, bekräftar, transaktioner. Alla ser alla transaktioner, men inte identiteten bakom sändare och mottagare. Datorerna övervakar därmed varandra och ingen enskild aktör kan manipulera systemet. Det behövs ingen mellanhand för att verifiera transaktioner, vilket gör betalningar snabbare och billigare.

Nackdelen är att systemet kan användas av kriminella - och har gjorts så - eftersom det inte finns kontroller mot sådant som bedrägerier eller penningtvätt.

Mer om bitcoin

Bankchefer: Kontanter historia inom tio år
Sedlar och mynt kan bli historia inom tio år, tror flera höga bankföreträdare som samlats på Världsekonomiskt forum. En av kontanthanteringens förmodade dödgrävare kallas virtuell valuta.

Razzia hos utpekad bitcoin-skapare
Australisk polis gjorde på onsdagsmorgonen husrannsakan hemma hos en man som bara timmarna innan pekats ut som den trolige grundaren av den virtuella valutan bitcoin.

Skatteverket förlorar kamp om bitcoin i EU
Skatteverket har förlorat en långdragen kamp om bitcoin i EU. Enligt domen ska växling av den digitala valutan inte vara momspliktig. ”Vi är väldigt glada över domen”, säger juristen Fredrik Berndt som företräder David Hedqvist som väckte frågan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.