250 kronor. Ungefär så mycket brukar den årliga avgiften vara för att inneha ett betalkort. Men summan som kortinnehavaren betalar i dolda avgifter är många gånger större än så visar en ny rapport från Handelns utredningsinstitut (HUI Research). Rapporten är unik i sitt slag – för första gången går det att se vad konsumenterna egentligen betalar i extraavgifter för kortköp.

– Den stora delen av avgiften tar bankerna ut ifrån handlaren i form av en serviceavgift vid varje kortköp, säger Bengt Nilervall, betalningsansvarig på Svensk Handel.

Lagen om betaltjänster trädde i kraft 2010 och förbjöd handlare att ta ut en avgift av den som betalar med kort. Att förbjuda kortbetalning under ett visst belopp är heller inte tillåtet. Resultatet blir att handlaren i slutänden lastar över avgifterna på konsumenterna i form av höjda priser på varor och tjänster.

Omräknat för hela samhällsekonomin innebär det att de totala kostnaderna för kortbetalningarna är 7 miljarder per år, eller 1 500 kronor per hushåll, enligt HUI:s rapport. För högt, menar företrädare för Svensk handel, och den färska rapporten slår fast att bankerna tjänar minst en miljard kronor om året för mycket på kortbetalningar – särskilt med tanke på att ny teknik gjort korthanteringen väsentligt billigare.

– Bankerna har monopol på betal­tjänster och tar orimligt mycket betalt. Fler aktörer borde vara med och öka konkurrensen, säger Bengt Nilervall.

I dag görs sju av tio transaktioner i handeln med kort. För bankkort är snittkostnaden som banken tar ut av handlaren cirka 3,30 kronor per transaktion, medan den är cirka 10 kronor för kreditkort.

– Det beror på att kreditkort ofta är kopplade till försäkringar och bonus­system av olika slag. Dessa kommer dock bara kortinnehavaren till gagn, medan även den som betalar kontant och inte får del av fördelarna är med och betalar för notan, förklarar Bengt Nilervall.

Enligt Finansinspektionen är det viktigt att inlösenföretagen, de bank­ägda företag som ser till att handlarna får pengar för genomförda kortköp, är tydliga gentemot handlarna vad gäller informationen om vilka avgifter som gäller.

– I teorin kan de vända sig till ett annat inlösenföretag om de är missnöjda med prissättningen, säger Karin Boman, pressekreterare på Finansinspektionen.

I verkligheten är friheten dock ytterst begränsad, då marknaden domineras av två företag – Euroline och Babs.

Flera försök görs för att gå runt de dolda kortavgifterna. Just nu pågår olika pilotstudier av betalning via mobilen. Dagligvaruhandelsbolaget Axfood har nyligen börjat använda betallösningen Seamless som möjliggör betalning utan mellanhänder. En rad andra liknande lösningar diskureras och även om dessa skiljer sig åt så innebär de flesta lägre eller inga kostnader för handlarna – vilket välkomnas från HUI:s sida.

– Det är inte rimligt att bankerna har monopol. Om andra företag kom in på marknaden skulle priskonkurrensen öka och bankerna bli mindre systemviktiga, vilket skulle öka den finansiella stabiliteten, säger Per Hortlund, utredare vid HUI.