Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Bankerna tjänar miljarder på dold kortavgift

Foto: Erik Abel/Scanpix
Korten har blivit bankernas kassako. Avgiften för ditt kort är bara en bråkdel av vad du egentligen får betala. Sju miljarder kronor per år beräknas bankerna ta ut i avgifter – varav de flesta är helt dolda för konsumenten. – Bankerna tar ut minst en miljard i övervinst, varje år säger Bengt Nilervall på Svensk Handel.

 

250 kronor. Ungefär så mycket brukar den årliga avgiften vara för att inneha ett betalkort. Men summan som kortinnehavaren betalar i dolda avgifter är många gånger större än så visar en ny rapport från Handelns utredningsinstitut (HUI Research). Rapporten är unik i sitt slag – för första gången går det att se vad konsumenterna egentligen betalar i extraavgifter för kortköp.

– Den stora delen av avgiften tar bankerna ut ifrån handlaren i form av en serviceavgift vid varje kortköp, säger Bengt Nilervall, betalningsansvarig på Svensk Handel.

Lagen om betaltjänster trädde i kraft 2010 och förbjöd handlare att ta ut en avgift av den som betalar med kort. Att förbjuda kortbetalning under ett visst belopp är heller inte tillåtet. Resultatet blir att handlaren i slutänden lastar över avgifterna på konsumenterna i form av höjda priser på varor och tjänster.

Omräknat för hela samhällsekonomin innebär det att de totala kostnaderna för kortbetalningarna är 7 miljarder per år, eller 1 500 kronor per hushåll, enligt HUI:s rapport. För högt, menar företrädare för Svensk handel, och den färska rapporten slår fast att bankerna tjänar minst en miljard kronor om året för mycket på kortbetalningar – särskilt med tanke på att ny teknik gjort korthanteringen väsentligt billigare.

– Bankerna har monopol på betal­tjänster och tar orimligt mycket betalt. Fler aktörer borde vara med och öka konkurrensen, säger Bengt Nilervall.

I dag görs sju av tio transaktioner i handeln med kort. För bankkort är snittkostnaden som banken tar ut av handlaren cirka 3,30 kronor per transaktion, medan den är cirka 10 kronor för kreditkort.

– Det beror på att kreditkort ofta är kopplade till försäkringar och bonus­system av olika slag. Dessa kommer dock bara kortinnehavaren till gagn, medan även den som betalar kontant och inte får del av fördelarna är med och betalar för notan, förklarar Bengt Nilervall.

Enligt Finansinspektionen är det viktigt att inlösenföretagen, de bank­ägda företag som ser till att handlarna får pengar för genomförda kortköp, är tydliga gentemot handlarna vad gäller informationen om vilka avgifter som gäller.

– I teorin kan de vända sig till ett annat inlösenföretag om de är missnöjda med prissättningen, säger Karin Boman, pressekreterare på Finansinspektionen.

I verkligheten är friheten dock ytterst begränsad, då marknaden domineras av två företag – Euroline och Babs.

Flera försök görs för att gå runt de dolda kortavgifterna. Just nu pågår olika pilotstudier av betalning via mobilen. Dagligvaruhandelsbolaget Axfood har nyligen börjat använda betallösningen Seamless som möjliggör betalning utan mellanhänder. En rad andra liknande lösningar diskureras och även om dessa skiljer sig åt så innebär de flesta lägre eller inga kostnader för handlarna – vilket välkomnas från HUI:s sida.

– Det är inte rimligt att bankerna har monopol. Om andra företag kom in på marknaden skulle priskonkurrensen öka och bankerna bli mindre systemviktiga, vilket skulle öka den finansiella stabiliteten, säger Per Hortlund, utredare vid HUI.

Så säger bankerna om sina avgifter

Handelsbanken
Vinst tredje kvartalet 2012: 3 246 miljoner kronor.
Varav vinst på kort: Särredovisar inte kortverksamheten.
Årlig avgift på kort: Varierar mellan 0 och 250 kronor.
Varför är avgifterna för kortbetalning så höga?
– För en handlare har kontanthantering totalt sett högre kostnader än kort. Men medan kortkostnaderna alltid är synliga, så är det kanske lätt att missa en del av vad kontanter kostar när det gäller till exempel risker och tids­åtgång för redovisning, säger Henrik Wessman, presstalesman på SHB.

SEB
Vinst tredje kvartalet 2012:
3 916 miljoner kronor.
Varav vinst på kort: 300 miljoner kronor för tredje kvartalet i år.
Årlig avgift på kort: Varierar mellan 180 kronor och 1 500 kronor.
Varför är avgifterna för kortbetalning så höga?
–  Vi tillhandahåller en konkurrensutsatt tjänst som bland annat garanterar att handlarna får betalt för korttransaktioner. I priset har vi tagit hänsyn till den risk som vi alltså har, säger Kerstin Ottosson, Kommunikationsansvarig SEB Kort.

Nordea
Vinst tredje kvartalet 2012: 8 miljarder kronor.
Varav vinst på kort: Banken särredovisar inte kort.
Årlig avgift på kort: Varierar mellan 0 och 1 200 kronor.
Varför är avgifterna för kortbetalning så höga?
– Handlaren måste ställa kostnaden för bankens service och tjänster i relation till hantering, risker och kostnader med andra alternativ. Vi måste skapa ett mervärde, som ökad försäljning om handlaren accepterar kortbetalningar, säger Erik Durhan, presschef på Nordea.

Swedbank

Vinst tredje kvartalet 2012: 3 511 miljoner kronor.
Varav vinst på kort: Redovisas inte separat.
Årlig avgift på kort: Varierar mellan 0 och 495 kronor.
Varför är avgifterna för kortbetalning så höga?
– Priserna för butiker förhandlas individuellt och påverkas av faktorer som volym och helhets­affären med Swedbank, varför vi inte har någon officiell prislista. Vi kan konstatera är att priserna för kort på den svenska marknaden tillhör världens lägsta, säger Emma Bergfeldt, presskontakt på Svensk Bankrörelse.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.