Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Bankernas motståndskraft bättre

Hushållen kanske måste vänja sig vid att amortera på bolån, enligt Riksbankschefen Stefan Ingves. Trots finansiell styrka i banksystemet finns strukturella problem, anser han.

Är hushållens skuldsättning för stor? Är bankerna för stora i förhållande till den svenska ekonomin? Och hur ska man hantera det faktum att bankerna lånar in så pass mycket av sin kassa utanför landets gränser, frågar sig Ingves.

– Det här är frågor som inte är akuta från den ena dagen till den andra. Men det är strukturellt, ur ett lite längre tidsperspektiv, väldigt, väldigt viktiga frågor, säger han.

Ingves har just presenterat resultatet av en ny runda stresstester av svenska banker, där man utvärderat hur bankerna skulle klara tre års svensk recession med kreditförluster på uppåt 200 miljarder kronor.

Testerna, redovisade i Riksbankens första av årets två stabilitetsrapporter, visar att det finns gott om buffertar i form av kapital och likviditet i svenska storbanker.

De strukturella problem Ingves ser har på senare tid även lyfts fram av IMF och EU. Och motåtgärder, som bolånetaket, har haft en viss effekt, konstaterar Ingves.

Kan det behövas andra typer av åtgärder?

– Jag tycker det är väl värt att diskutera amorteringskrav i dagsläget. Om jag har förstått det rätt så är det så att nästan inga amorterar alls på nyutlåning till bostäder. Det undrar jag om det är särskilt bra.

I verktygslådan finns enligt Ingves även höjda kapitalkrav på bankerna för utlåning till just bostäder. Han kan även tänka sig krav på storleken på inkomster som måste finnas för att få låna.

Svenska hushåll kan också komma att drabbas av högre bolåneräntor om bankerna, som Riksbanken vill, flyttar delar av sin billiga dollarfinansiering till bankcertifikat där lånen tas i kronor, på den svenska penningmarknaden.

– En frågeställning som alltid finns är vem som ska stå för vad. Det finns långivare, låntagare, banker och bankernas aktieägare. På något sätt ska alltid det här fördelas ut, säger Ingves.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.