Bankernas motståndskraft bättre

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Hushållen kanske måste vänja sig vid att amortera på bolån, enligt Riksbankschefen Stefan Ingves. Trots finansiell styrka i banksystemet finns strukturella problem, anser han.

Hushållen kanske måste vänja sig vid att amortera på bolån, enligt Riksbankschefen Stefan Ingves. Trots finansiell styrka i banksystemet finns strukturella problem, anser han.

Är hushållens skuldsättning för stor? Är bankerna för stora i förhållande till den svenska ekonomin? Och hur ska man hantera det faktum att bankerna lånar in så pass mycket av sin kassa utanför landets gränser, frågar sig Ingves.

– Det här är frågor som inte är akuta från den ena dagen till den andra. Men det är strukturellt, ur ett lite längre tidsperspektiv, väldigt, väldigt viktiga frågor, säger han.

Annons:

Ingves har just presenterat resultatet av en ny runda stresstester av svenska banker, där man utvärderat hur bankerna skulle klara tre års svensk recession med kreditförluster på uppåt 200 miljarder kronor.

Testerna, redovisade i Riksbankens första av årets två stabilitetsrapporter, visar att det finns gott om buffertar i form av kapital och likviditet i svenska storbanker.

De strukturella problem Ingves ser har på senare tid även lyfts fram av IMF och EU. Och motåtgärder, som bolånetaket, har haft en viss effekt, konstaterar Ingves.

Kan det behövas andra typer av åtgärder?

– Jag tycker det är väl värt att diskutera amorteringskrav i dagsläget. Om jag har förstått det rätt så är det så att nästan inga amorterar alls på nyutlåning till bostäder. Det undrar jag om det är särskilt bra.

I verktygslådan finns enligt Ingves även höjda kapitalkrav på bankerna för utlåning till just bostäder. Han kan även tänka sig krav på storleken på inkomster som måste finnas för att få låna.

Svenska hushåll kan också komma att drabbas av högre bolåneräntor om bankerna, som Riksbanken vill, flyttar delar av sin billiga dollarfinansiering till bankcertifikat där lånen tas i kronor, på den svenska penningmarknaden.

– En frågeställning som alltid finns är vem som ska stå för vad. Det finns långivare, låntagare, banker och bankernas aktieägare. På något sätt ska alltid det här fördelas ut, säger Ingves.

Kommentarer (4)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

saudi_1000
Foto:Saudiarabiens ambassad, TT

 Saudiarabiens ambassadör återvänder. Margot Wallström bekräftar. 14  8 tweets  6 rekommendationer  0 rekommendationer

 Källa: Saudiarabien upplevde det som en skymf. DN har kartlagt Saudikrisen. 169  22 tweets  147 rekommendationer  0 rekommendationer

saudi_288
Foto:Saab

 ”Högljudd retorik.” Skolföretagare kritiserar Saudipolitiken. 23  5 tweets  17 rekommendationer  1 rekommendationer

 Företag på DN Debatt: Vi startar skola för 4.500 elever i Saudiarabien. 231  51 tweets  180 rekommendationer  0 rekommendationer

 Orrenius: De som vädrar obehag inför Åkesson i Skavlan avfärdas. 1426  133 tweets  1292 rekommendationer  1 rekommendationer

orrenius
Bilden är ett montage. Foto:SVT, DN
Annons:

 Åklagaren lägger ner fallet. Ska ha tvingats sitta i skräck i flera timmar. 12  4 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

hogsby_1000
Förskolans ägare tar djupa andetag när hon tänker tillbaka. Foto:Fredrik Funck

 Ett år sedan förskoleövergreppen. Största sexbrottsfallet mot barn.

Annons:
Annons:
Annons:

Så får du DN:s flash

 Missa inga nyheter. DN:s app ger dig senaste nytt.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: