– Det här blir en av de frågor jag tänker följa särskilt noga för att på bästa sätt ta tillvara konsumenternas intressen gentemot bankerna, säger Peter Norman till DN Ekonomi.

Hur stort räntegap är du beredd att acceptera?

– Det är inte något jag vill eller kan uttala mig om i dag.

DN har med hjälp av företaget Compricer gått igenom höjningarna på bankernas bolån med tre månaders räntetid och inlåningsräntorna på sparkonton med minst 75.000 kronor insatta. Resultatet är tydligt. Bankerna fortsätter sin vana att höja låneräntorna snabbare än räntan på sparkonton. Sedan januari har gapet mellan de två ökat från 1,35 procentenheter till 1,83 procentenheter. Medan boräntorna höjts med ungefär en procentenhet, har bankerna nöjt sig med en höjning av sparkonton med cirka 0,5 procentenheter.

Mest har SBAB höjt bolånen, med 1,07 procentenheter. Samtidigt har man nöjt sig med att höja sparräntan med 0,55 procentenheter. Det för också upp bolåneinstitutet i topp när det gäller räntan på bolån bundna i tre månader, 2,61 procent. Samtidigt erbjuder man den bästa sparräntan, på 1,3 procent.

Lägst ränta får bolånekunderna i Skandiabanken betala, 2,44 procent. Lägst ränta på sparpengarna får kunderna i Swedbank, 0,45 procent.

Att räntorna går upp är naturligt. När Riksbanken höjer räntan blir det dyrare för bankerna att låna upp pengar. Senast, i september, höjdes Riksbankens styrränta, repo­räntan, till 0,75 procent. På tisdag väntas riksbankschefen Stefan Ingves och hans kolleger slå till igen och höja med ytterligare en kvarts procentenhet.

Enligt Tor Borg, ränte­analytiker på SBAB, är en förklaring att bankernas marginaler på sparräntan sjönk när Riksbankens styrränta var nere på rekordlåga 0,25 procent.

– Man har inte kunnat ha en sparränta under 0 procent. Om marginalen mellan Riksbankens ränta och sparräntan normalt är ungefär 2 procent, sjönk den helt ihop under finanskrisen, säger Tor Borg.

Att SBAB är det institut som varit snabbast med att höja räntorna menar Tor Borg är tillfälligt och beror på vilket datum man jämfört med.

Han vill inte hålla med om att bankerna håvar in pengar på ränte­gapet.

– Men visst, att ha sparkonton med 0,2 procent i ränta är en billig finansieringskälla för många banker.

Peter Borsos, kommunikationschef för Swedbanks svenska bankrörelse, tycker att det är fel att jämföra 3-månaders bolån med obundna sparräntor.

– Bolån är något som bankerna förbinder sig att betala ut till kunderna under 40 års tid. På inlåningsmarknaden däremot kan spararen ta tillbaka pengarna direkt.