Nyheten fick både svenska och europeiska bankaktier att falla som stenar på Europas börser. Dexiaaktien föll mest, över 20 procent.
Så snart Dexias problem blev kända gick den franska och belgiska regeringen ut och lovade att stå bakom den krisdrabbade banken. Uldis Cerps, chef för banktillsyn på Finansinspektionen, anser att det måste vara de enskilda länderna som har ansvar för att hjälpa banker med problem.
– I det här läget behövs inga europeiska åtgärder. Frankrike och Belgien skulle kunna skjuta till kapital om det skulle behövas, säger han.
Dexia har en stor utlåning till kommuner, på båda sidor om Atlanten. Till det kommer utlåning till de krisdrabbade euroländerna. Dexia har till exempel lånat ut 3,5 miljarder euro till Grekland, två miljarder euro till Portugal, 1,5 miljarder euro till Spanien och hela 16 miljarder euro till Italien.
Dexias bekymmer kan komma att påverka även svenska banker när de ska låna pengar på finansmarknaden. Det blir helt enkelt dyrare för bankerna att snabbt få ny finansiering.
Dexia kan påverka situationen negativt så att det uppstår störningar på finansieringsmarknaden. Det är något vi måste följa väldigt noga, säger Cerps.
Det är inte första gången som Dexia räddas. Hösten 2008 var Dexia en av de första europeiska banker som räddades när Frankrike, Belgien och Luxemburg sköt till kapital.
Under krisen som följde på den amerikanska storbanken Lehman Brothers konkurs hösten 2008 ställde de flesta stater upp med olika former av stödåtgärder till sina banker. Svenska Riksgälden gav till exempel garantier för bankernas nyemissioner. På så sätt kunde de få kapitaltillskott av ägarna.
Idag är situationen mera sårbar.
– Riskbilden är mera tydlig, men förmågan att hantera risken måste bedömas som betydligt sämre. Många länder satsade mycket pengar för att rädda sina banker och stimulera sin ekonomi. Därför har de stora skulder i dag, säger Uldis Cerps.
Flera stora italienska, spanska och franska bankkoncerner har stora lån till de krisdrabbade sydeuropeiska länderna. Än så länge ser läget för de svenska storbankerna bra ut, men de lånar mycket på den internationella marknaden.
– De svenska bankerna är beroende av den internationella finansmarknaden. Om enskilda banker i Europa får problem kan det påverka de svenska möjligheterna till upplåning utomlands, men i dagsläget ser vi inte den risken, säger Mattias Persson, chef för finansiell stabilitet på Riksbanken.
Han poängterar att svenska banker har en hög andel eget kapital jämfört med de flesta andra europeiska bankerna och de har dessutom liten exponering mot de sydeuropeiska problemländerna. Tillsammans har de svenska bankerna bara lånat ut ungefär fyra miljarder kronor genom att köpa statspapper i krisländerna.
På tisdagen tvingades tyska Deutsche Bank varna för att den inte når sitt vinstmål för 2011 som en följd av eurokrisen.
Senast vid nästa G20-möte i Cannes i början av november är det tänkt att en räddningsplan för euron ska vara på plats.
– Den internationella osäkerheten är väldigt hög och flera europeiska banker har en besvärlig situation. Därför är det viktigt med politiska lösningar för hur man ska hantera banker med problem, säger Mattias Persson.
I Europaparlamentet i Bryssel utfrågades den Jean-Claude Trichet, avgående chefen för ECB, den europeiska centralbanken. Han uppmanade åter de europeiska bankerna att skaffa sig tillräckliga kapitalbuffertar.
Systemet är alltför sårbart. Vi säger åt bankerna regelbundet att avsätta vinster till kapital och inte betala ut stora bonusar, sa Trichet.
Vid en annan utfrågning, i den amerikanska kongressen, passade Ben Bernanke, chef för Federal Reserve, att påpeka att den europeiska skuldkrisen utgör en betydande risk mot den amerikanska tillväxten.
Bernanke sa dock att de amerikanska bankerna har en begränsad exponering mot Europa, och att den direkta exponeringen mot Grekland är "minimal".