Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Banklyft blir dyrt för kunden

Storbanskcheferna Pär Boman, Annika Falkengren, Michael Wolf och Christian Clausen.
Storbanskcheferna Pär Boman, Annika Falkengren, Michael Wolf och Christian Clausen. Foto: Scanpix
Boksluten för 2010 visar att bankerna står starkare än någonsin och 2011 spås bli ett ännu bättre vinstår. Ett fortsatt höjt ränteläge bäddar för att bankerna kan tjäna mer pengar på kunderna genom att öka skillnaden mellan räntan på bolån och sparkonton.

Tillsammans gjorde de fyra svenska storbankerna en vinst på 46,5 miljarder kronor för 2010, nästan en fördubbling jämfört med året innan.

Det kraftiga vinstlyftet väntas fortsätta. Nära 22 procent högre spås bankvinsterna bli för 2011 enligt SME Direkts sammanställning. Det skulle innebära sammanlagda vinster på 56 miljarder kronor.

En stor del av det väntade vinstlyftet kommer från bankernas viktigaste inkomstkälla, räntenettot, skillnaden mellan vad en bank tar in i ränta på utlånade pengar och vad banken betalar kunderna i form av sparränta.

–Vi får hjälp av ett allmänt högre ränteläge, spådde Michael Wolf, vd på Swedbank, om utsikterna för i år till DN Ekonomi tidigare i veckan.

En stor del av årets vinstlyft förklaras av att kreditförlusterna minskat överraskande fort. Men även det faktum att Riksbanken har börjat höja reporäntan har öppnat dörren för att bankerna ska kunna tjäna mer pengar på sin in- och utlåning genom att höja marginalerna.

Bankerna är snabba att följa upp med prishöjningar på sin utlåning, samtidigt som endast mindre justeringar genomförs på kundernas inlånade pengar. Därmed sjunker bankernas kostnader samtidigt som intäkterna ökar.

Trenden i slutet av 2010 var att bankerna blev försiktigare med att höja priset på sin utlåning, men alla fyra bankerna uppger att de i stället stärkt sin lönsamhet på kundernas sparpengar.

Redan nästa vecka skapas nya möjligheter för bankerna att ta bättre betalt för sina tjänster då Riksbanken återigen väntas höja reporäntan 0,25 procentenheter till 1,5 procent. Ligger Riksbanken fast vid sina planer på höjningar kommer reporäntan att ligga på 2 procent vid årsskiftet. Eftersom bolåneräntan redan nu är runt 3,4 procent väntas den stiga till nivåer på mellan 4 och 5 procent i år.

Men att det blir dyrare att låna av banken har inte bara med Riksbankens höjningar att göra. De regelförändringar, Basel III, som har drivits fram på EU-nivå på grund av finanskrisen spelar en viktig roll. Enligt bankerna själva innebär det att deras upplåningskostnader kan bli så mycket som 1 procent högre, en kostnad som de vill skjuta över på sina kunder.

–Bolånemarginalerna är fortfarande låga och det kommer att bli dyrare att låna. Bland annat därför att de kostnader som vi ser i samband med Basel III till stor del fortfarande ligger framför oss, säger Christian Clausen, vd för Nordea.

Fenomenet med dyrare lån och relativt sämre avkastning drabbar inte bara privatkunder. Även företagskunderna får vara med och betala. Under 2010 har företagens upplåningskostnader hos bankerna ökat samtidigt som de fått sämre ränta på de pengar som de lånat in till banken.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.