Anledningen till bankrallyt i Aten är enligt Reuters uppgifter om att det finns en plan för kapitaltillskott med offentliga medel utan att bankerna förstatligas.
Sedan årsskiftet har grekiska bankaktier lyft med drygt 80 procent, trots oron för att det konkursmässiga landet ska ställa in betalningarna.
Den förre vice ECB-chefen Lucas Papademos, som sedan en regeringskris i november leder en övergångsregering i Aten, ska vid lunchtid på måndagen åter träffa ledarna för de tre partierna som ingår i regeringen: socialdemokratiska Pasok, konservativa Ny demokrati och högerpartiet Laos.
I helgen ska Papademos ha fått med sig de tre partiledarna på åtstramningar motsvarande 1,5 procent av Greklands BNP, för att tillmötesgå krav från eurozonen och IMF. På måndagen ska en mer detaljerad plan för åtstramningarna komma på plats.
Det var in i det sista dock oklart om det skulle bli möjligt.
Efter söndagens fem timmar långa möte med Papademos sade Antonis Samaras, ledare för konservativa Ny demokrati, att långivarna begär "mer recession än vad landet kan hantera".
Det handlar om lönesänkningar på upp till 25 procent i den privata sektorn, en 35-procentig sänkning av tilläggspensioner och nedläggning av hundratalet statliga verksamheter, med tusentals anställda, enligt The Financial Times.
Enligt grekiska medier ingår bland annat en sänkning av minimilöner i Grekland från 750 till 600 euro per månad.
Kraven har rests som villkor för nya nödlån från euroländerna och IMF, vars första stödpaket med lån på 110 miljarder euro till Grekland är på väg att ta slut.
Greklands två ledande fackförbund, GSEE och Adedy, planerar en dygnslång strejk under tisdagen, rapporterar den grekiska tidningen Kathimerini på nätet.
Strejken är en protest mot de beslut om nya grekiska åtstramningar som krävs för att det konkursmässiga landet ska få mer nödlån av euroländerna och IMF.
Ett möte mellan de båda förbundens ledare ska äga rum på måndagen för att fastställa planerna för protestaktionen.
Grekland, inne på femte året med recession, har sedan skuldkrisen började för drygt två år sedan skakats av flera våldsamma sammandrabbningar mellan kravallpolis, aktivister och demonstranter i centrala Aten - flera gånger i samband med stora strejker.
– Jag tror inte att regeringskoalitionen i praktiken har något annat val. De måste komma överens med trojkan. Jag ser inga alternativ, säger Costas Panagopoulos, chef för Alco Pollsters, ett av Greklands största opinionsmätningsinstitut.
Han räknar med att Lucas Papademos lägger fram ett nytt åtstramningspaket tidigt i veckan, senast på tisdagskvällen, ett förslag som i sin tur ska godkännas av parlamentet i Aten.
I den avgörande omröstningen i parlamentet räknar han med att ett antal ledamöter från koalitionspartierna väljer att inte stödja åtstramningarna. Men avhoppen väntas inte räcka till för att stoppa förslaget, då regeringskoalitionens majoritet i parlamentet är så överväldigande, enligt Panagopoulos.
Han räknar därefter med att det utlyses nyval i Grekland, vilket troligen blir i april.
Den nya rundan grekiska åtstramningar kommer att få stora konsekvenser för befolkningen i Grekland, tror Costas Panagopoulos. Han ser även en risk för att det kan skaka om landets politiska etablissemang och innebära splittringar i befintliga partier eller bildandet av nya partier.
– Det innebär en ny era för oss, för allihop. Vi kommer inte kunna hålla fast vid samma levnadsstandard som vi har vant oss vid, säger han.
Han räknar med att det blir massiva protester mot planerna, med start på tisdagen.
– Det börjar tisdag och kommer att hålla på många dagar framöver. Det kommer att vara protester fram till omröstningen om åtstramningarna i parlamentet, säger han.
Det kan även bli fortsatt stökigt på gatorna fram till nästa val, vars utgång är högst oklar, annat än att socialdemokratiska Pasok — som i dag har egen majoritet i parlamentet — väntas tappa stort.
– Det är uppenbart att ett stort antal väljare kommer att vara extremt upprörda.
Den grekiska krisen och försöket att få till stånd ett nytt stödpaket till det konkursmässiga eurolandet var en av huvudfrågorna på måndagens möte mellan Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Paris.
– Vi vill ha denna uppgörelse. De grekiska ledarna har gjort åtaganden och de måste respektera dem, sade Sarkozy på en gemensam pressträff med Merkel vid lunchtid.
– Tiden är på väg att ta slut, tillade han.
Merkel å sin sida tryckte på att målet är att Grekland kan stanna i valutaunionen.
– Men jag vill också säga: det kan inte bli något nytt grekiskt program om det inte blir en uppgörelse med trojkan, sade hon.
Hon sade även att det måste göras framsteg i frågorna de närmaste dagarna.
– Jag kan för allt i världen inte se hur ytterligare tid skulle hjälpa. Tiden är knapp. Mycket står på spel för hela eurozonen, sade hon.