När migrationsminister Tobias Billström den 15 december 2008 sjösatte reformen som förenklade utomeuropeisk arbetskraftsinvandring gick argumenten ut på att Sverige behövde importera specialister till bristyrken. Men samtidigt togs prövningen mot arbetsmarknadens behov bort. Arbetsgivare i alla branscher avgör nu själva om de anser sig behöva rekrytera utanför EU:s gränser.
Migrationsverkets statistik visar att runt 65 procent av de hittills beviljade tillstånden gällt LO-jobb, främst inom städ, restaurang och bygg. Detta trots att arbetslösheten inom restaurangbranschen i dag är nära 10 procent heltidsarbetslösa, plus lika många i åtgärder.
I flera yrken där Sverige däremot skriker efter specialistarbetskraft har desto färre kommit: I fjol beviljades ett enda tillstånd ”sjuksköterskor med särskild kompetens och barnmorskor” och två till biomedicinska analytiker.
Thord Ingesson, utredare på LO, leder sedan ett par år en omfattande granskning av lagens effekter. Han har sin uppfattning klar:
– Många arbetsgivare söker låga kostnader och underdånig arbetskraft, inte unik kompetens.
Nya siffror som LO låtit SCB ta fram bekräftar att en av sex arbetskraftsinvandrare som folkbokfört sig i Sverige efter ett år helt saknar deklarerad inkomst. Andra har haft lägre vita inkomster än den lön som angivits till Migrationsverket.
Arbetsmarknadsforskaren Olof Åslund på Statens institut för arbetsmarknadsutvärdering, IFAU, varnade redan 2007 i ett remissvar till regeringen för att ökad rekrytering från tredje land rimligen delvis måste ses som ett försök att hålla tillbaka svenska löner och arbetsvillkor.
– Det rimliga är att det påverkar priset på arbete i yrken där inflödet är stort, säger Åslund, i dag generaldirektör för IFAU.
Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Karin Ekenger anser att säsongsarbetare inom jord- och skogsbruk snedvrider statistiken. Men även om de räknas bort går nära sex av tio tillstånd till enklare jobb och hantverkare, främst inom LO-området.
– Stora delar av Sverige har en befolkningsutveckling som gör att det kan vara svårt att rekrytera rätt personal inom Sverige och EU också till jobb inom till exempel städ och restaurang, svarar Karin Ekenger, som dock inte på rak arm kan ge några exempel.
Thord Ingesson uppskattar att minst hälften av de arbetare som fått tvååriga arbetstillstånd har betalat för dem. Han talar om mellan 5.000 och 10.000 sålda tillstånd, med prislappar från 30.000–40.000 kronor upp till över 100.000.
– En del köper sitt arbetstillstånd kontant, och får en säkrare väg in i Schengenområdet, men inte nödvändigtvis något jobb. Eller så sker köpet på ”avbetalning”: invandraren får arbeta för slavlön, vilket dumpar arbetsmarknaden för arbetslösa i Sverige, säger Thord Ingesson.
I januari i fjol skärpte Migrationsverket sina rutiner för att stävja fusket. Arbetsgivare inom en rad yrken främst på LO-sidan måste kunna styrka att de kan betala minst tre månadslöner. Det ledde snabbt till färre ansökningar, och fler avslag. Ändå är fortfarande drygt 10.000 av cirka 16.500 beviljade tillstånd 2012 i LO-jobb.
Alejandro Firpo, chef för verkets handläggning av arbetstillstånd, medger att inte allt fusk och handel med tillstånd kan förhindras:
– Om ett företag med sina räkenskaper i ordning och likvida medel på banken – nu senast McDonald’s – bestämmer sig för att lura systemet så är det svårt för både oss och Skatteverket att komma åt.
Läs mer: Företag i konkurs fick tillstånd
Läs mer: Fuskarna går grundligt tillväga