Mätningen, som gjorts av DN/Synovate, visar att 75 procent í åldersgruppen 18–64 år tror att de kan arbeta fram till 65-årsdagen.
En knapp femtedel, 19 procent, tror inte det; resten vet inte eller vill inte svara på frågan.
Så ser det dock inte ut på arbetsmarknaden i dag. Av alla i åldersgruppen 55–64 är det endast 70 procent som är i arbete.
DN/Synovates undersökning visar på betydande skillnader mellan olika grupper. Bland LO-medlemmar är det drygt var fjärde, 27 procent, som inte tror att de arbetar så länge. Det är dubbelt stå stor andel som hos Saco-medlemmar; 14 procent av dem säger att de inte orkar.
Även inkomst och utbildning spelar roll för orken. Arbetstagare med låg utbildning och låg lön är de som säger sig ha svårast att arbeta till 65-årsdagen. Av dem som tjänar högst 200. 000 kronor per år (cirka 16 .700 i månaden), är det 23 procent som inte tror att de orkar till 65. Bland dem som tjänar upp till 500. 000 (cirka 41.700 i månaden) är motsvarande siffra 18 procent.
Pensionen och pensionsålder är ett hett politiskt ämne – och dessutom en svårknäckt nöt för politikerna. För att klara hyggliga pensionsnivåer och för att finansiera välfärden i framtiden måste fler jobba längre. Ändå finns det stora grupper som säger att de inte ens orkar arbeta till 65.
Förmågan att arbeta påverkas bland annat av hur fysiskt tungt ett arbete är. Undersköterskor i vården har bland de tyngsta jobben, vilket syns i statistiken. Färre än tio procent av Kommunals medlemmar som arbetar inom kommuner och landsting är över 60.
– Det handlar till stor del om arbetsmiljön. Det är ett tungt fysiskt slitsamt arbete, förklarar ombudsman Anne-Maria Carlsgård.
Hon påpekar att många av medlemmarna har arbetat i 40 år när de närmar sig 60-årsåldern, inte sällan sena kvällar och nätter. Det sliter också på kroppen.
Tror du att ekonomiska morötter kan förmå fler att arbeta längre?
– Delvis, men i mångt och mycket handlar det om att de inte orkar längre. Kroppen säger ifrån, svarar Carlsgård.
– När de här grupperna närmar sig 60 har de ofta 40 års arbete bakom sig. Även i dag är det många som kommer in i jobbet redan vid 20–21 års ålder, tillägger hon.
Däremot tror Carlsgård att många äldre kommunalare skulle orka arbeta ett par, tre timmar om dagen om arbetsmiljön vore bättre.
Det finns också regionala skillnader i mätningen. Även om man ska vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser av materialet tyder det på att norrlänningar har mer ork än övriga svenskar; 83 procent av dem säger att de kan jobba till 65. Enligt mätningen är det endast 69 procent av smålänningar, gotlänningar och ölänningar som tror samma sak.
Stockholmare tycks också tappa orken när de närma sig pensionsdagen. Enbart 70 procent av huvudstadens arbetsföra befolkning säger att de orkar arbeta fram till 65.