Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Bara två av tio börsbolag följer reglerna

Åtta av tio valberedningar motiverar inte könsfördelningen i bolagens styrelser trots att reglerna kräver det. I bolagen där målet om en jämn fördelning är tydlig ökar också antalet kvinnor. Det visar en granskning DN Ekonomi gjort av börsens största bolag.

För tre år sedan krävde Kollegiet för svensk bolagsstyrning att bolagens valberedningar ska kunna motivera könsfördelningen på de ledamöter de nominerar till styrelsen. I fjol levde bara två av tio bolag, 21 procent, upp till kravet.

Kollegiet – som förvaltar den svenska koden för bolagsstyrning – har därför vänt sig till samtliga som inte lämnat motiveringar och påmint dem om att de, enligt koden, är skyldiga att göra det.

Björn Kristiansson, verkställande ledamot av kollegiet, hoppas att det kommer att ge effekt i år. En förklaring kan enligt honom vara att kravet är relativt nytt och bolagen av det skälet inte uppmärksammat det.

– Nu har fokus varit tydligt på frågan om könsfördelning i styrelserna, så vi väntar med spänd förväntan på hur det ser ut i år, säger han.

Björn Kristinasson utgår ifrån att valberedningarna både kommer att ge bättre motiveringar till könsfördelningen och att de kommer att nominera fler kvinnor till styrelseposter.
När DN studerar de storbolag med någorlunda jämn könsfördelning visar det sig att dessa bolag ofta har en uttalad policy om jämn fördelning.

Bilden bekräftas också av Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright. Hon slår fast att i de val­beredningar och företag där målet är tydligt att fördelningen mellan män och kvinnor ska vara jämn också når dit.

– Det är inte slumpen som avgör det, förmodligen heller inte illvilja, säger hon.
Av de drygt 50 bolag som noteras på börsens stora lista, large cap, är det sju bolag som kan sägas ha en någorlunda jämn könsfördelning. Det är Swedbank, Swedish Match, Hexagon,

Axfood, Castellum, Aarhus/Karlshamn och Wallenstam. I  samtliga dessa bolag har kvinnorna nått upp till drygt 40 procents representation.

Bäst i klassen är Axfood som om valberedningens förslag antas på vårens bolagsstämma får en kvinnlig majoritet, nära 60 procent, i styrelsen.

Ledamoten Marcus Storch har undanbett sig omval och i stället träder Caroline Berg in, enligt valberedningens förslag. I dag hon hr- och kommunikationsdirektör i Axel Johnson AB.
Från Axfoods ägare hänvisar man till valberedningen när det gäller val av kandidater till styrelsen.

– Axel Johnson har dock som ägare under lång tid verkat för en jämn fördelning mellan kvinnor och män i styrelser. Det gäller också Axfood sedan bolaget bildades år 2000, säger Julia Rimmerfeldt, projektledare på Axel Johnson AB.

Ett annat exempel där policyn om jämn fördelning mellan könen är klart uttalad är Swedbank. Banken har sedan 15 år tillbaka kravet att 40 procent ska vara av det ena könet.

Frågan om den annars mycket ojämna könsfördelningen i svenska bolagsstyrelser väcks till liv varje år lagom till bolagsstämmorna. I år var det Jens Spendrup, ordförande i Svenskt näringsliv och Carl-Henric Svanberg, styrelseordförande i brittiska BP och lastbilstillverkaren Volvo som satte i gång debatten.

Jens Spendrup slog med tydlig stämma fast i Ekots lördagsintervju att det råder brist på komptenta kvinnor, medan Carl-Henric Svanberg uppgav för nyhetsbyrån TT att han såg 30 procents andel kvinnor som en första tröskel att ta sig över för att sedan klämma till med att ”när du kommer till 30 procent är du inte längre i minoritet.”

Tidigare har finansminister Anders Borg hotat med kvotering om inget händer och i år har även finansmarknadsminister Peter Norman tröttnad på trögheten.

Björn Kristiansson på Kollegiet för svensk bolagsstyrning tror inte att bristen på en uttalad policy är det som sätter hinder i vägen för kvinnorna. Han menar att det är två saker en valberedning framför allt letar efter: kompetens och förtroende. Kompetensen är inte ett problem, det finns gott om kompetenta kvinnor, menar han.

– Svårare är det med förtroendefrågan. Storägare som vill ha in just ”sina” representanter i styrelsen, letar i sin egen sfär efter personer som under många år av ledningsarbete också visat lojalitet med sfären, säger han.

Det gynnar männen eftersom det finns fler män som har lång erfarenhet av att leda företag.
Men Björn Kristiansson utgår ifrån att det kommer fler kvinnor i de svenska börsbolagens styrelser i  år. Skälet är att det politiska trycket ökar.

– Under hotet om lagstiftning kommer näringslivet att ta tag i det här och förhoppningsvis blir det rätt, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.